Mejeriet Alskog

Det blev lite av nostalgiens och minnenas resa på Gotland. Jag har ju en tidigare del av mitt liv förlagt här och då är det klart att man har gamla referenspunkter. Inte minst bland gamla trogna och trevliga vänner. Nästa sommar är det 30 år sedan jag kom som kulturjournalist till Gotlands Tidningar under Rune Jacobsson som därefter och fram till sin död var min mentor.

En tidig sommar åkte jag förbi Alskog rätt över Gotland från Visby räknat. Alskog, en slags försocken till baddjävlarnas Ljugarn, men en socken som står på mycket egna ben. Jag köpte ett hus där, en gammal missionskyrka som bostad och ateljé. Mitt över gatan satt redan Tomas Stöfling och Eila Burvall som tillhör de främsta bland gotland konsthantverkare och formgivare, Tomas med keramik och Eila med textil; Mejeriet Alskog.


Tillsammans drev vi några år ett galleri i det innersta av det gamla Mejeriet och med skulpturer ute på den stora gräsmattan mellan "dushuset" och ystningshuset. Det blev snart ett av Öns mest attraktiva galleri med utställare som utan rummet och våra kontakter aldrig skulle ställt ut på Gotland.
Idag har Tomas och Eila själva utställningar med sina egna verk i det gamla galleriet och eventuella gästutställare bereds plats i en renoverad verkstad bakom Mejeriet, renoverad till ett jazz och bluesrum värt en omväg för att beskåda. Det gäller för övrigt det mesta som presenteras här. Ett oerhört genomtänkt skapande, ett plöjande och harvande i konsten att göra en tanke möjlig som form.
Vi kunde inte hålla oss från två stora fyrkantiga fat som vi köpte och genast gav bort till vänner.

Nu lämnar vi Ön, helt övertygade om att återvända så snart som möjligt.
Vi reser till Grankullavik på Öland - med den nya färjelinjen (två timmar) - ser Allvaret och åker vidare över bron rätt in i utvandrarnas Småland, bort mot Markaryd och ner till Helsingborg. Samma sol, en annan strand, en ny dag.