Primörer i kålgården

Snigelfritt under glas

Det är så fantastiskt att komma ut och förbereda och se att det hela redan är igång.
För en månad sedan gjorde jag iordning mullbänkarna för pimpinella, Pimpinella anisum.
Där ligger fröna nu och gror under jordytan och täckt av glas. Värmen från hästgödseln långt ner under rötterna ska göra sitt till så att växterna blommar redan i början av juni.
Ska jag vara ärlig har jag inte lyckats särskilt bra med pimpinella tidigare varför jag sår i mullbänken.
I den andra mullbänken ska jag snart så olika gamla sorters sallad. Här är snigelfritt så jag brukar få upp plantor som sedan håller emot bättre. Hela förra årets första sådd av vaxbönor t.ex. tog sniglarna jäms med fröet. Andra sådden gjorde jag i mullbänk och bakom glas. Sex centimeter höga planterade jag ut och då fixade det sig.

Syran är frisk och nyttig, inbillar jag mig...och sur som fan"

Ängssyran kan vi skörda av och skära till sås eller ha i sallad när märgnerven dragits bort. Förr strimlades syra och lades på flaska med vatten för att användas till soppa om vintern. Linné noterade under sin lappska resa 1732 att renägarna förvarade mjölk i ut och invända renmagar där mjölken fick torka till vintern. Då blöttes den med vatten och kokades ihop med ängssyra.
Jag tycker smaken är så uppiggande och frisk så när jag jobbar hårt i trädgården tar jag gärna några syrablad att tugga på och skölja ner med vatten

Ramslökssås till morgonsimmad torsk är nästan lika gott som kokt torsk med torsklever.

Det är fler som skrivit om Ramslök senast. Linné gör uppteckningen av Ramslök 1741 på Gotland och löken har betecknats som sällsynt alltsedan dess. Man har använt ramslök i matlagningen sedan medeltiden.
Egentligen vill den här löken ha fuktig mull där den växer - alltså ren kompost. Jag har fått den att fästa i styv lergjord under röda vinbär. Nu ska jag gräva ut runt den lilla ruskan som kommit upp för andra året och så ska jag fylla ut med fjorårskomposten. Man måste flirta lite med känsliga individer. Då får man tillbaka en lätt löksmak med en sanslöst överraskande sötma.

Åbrodd bevarar vad som helst!

Åbrodden,Artemisia abotanum, som står i kryddlandet trodde jag inte klarat vintern - flyttade busken alldeles för sent i höstas för att den konkurerade med en rosenbuske.
För den som är hemma bland arter och latin så framgår det av "artemisia" att åbrodden tillhör malörterna. Den doftar av lemoner och det var någon som sa at den brukade bindas in i brudbuketter, men det tro jag inte är sant. Jag tror hellre att den bands i små ruskor att sättas i kyrkan tiden efter en begravning i valven under kyrkgolvet. Åbrodden stod emot likdoften och har dessutom en balsamisk effekt på förruttnelse. Vilken verkan den gör utspädd med brännvin och som krydda vill jag inte veta, men kanske är det samma?

Våren om man är smart.

För en månad sedan välte jag en tunna upp och ner på två ribbor över rabarbern. Idag tog jag undan tunnan och kunde skörda primörerna. Ohyggligt vackra och riktigt doftande.
Hemma ikväll kokade jag en sockerlag på en dl socker och 3/4 dl vatten, lade ner en vaniljstång och skar skaldragna primörrabarber i fyra centimeters bitar som sedan fick koka nästan mjuka.

Det är något speciellt med första skörden.

Jag tycker det är synd att koka sönder dem till kräm så det fick bli en hastigt kokad kompott istället med riktigt sammanhållna bitar i. Serverad som frukostmat måndag morgon - väl kyld och med lite gräddmjölk (!!!). Annars isar vi den och späder med jordgubbssaft och hastigt blanchade jordgubbar och serverar med riktig vaniljglass.

Bladbredig, bredbladig, blev krusbladig...nästan...andra året.

Så tog vi med hem den första ruskan av gräslök, späd och knallstark i smaken. Persiljan har också kommit och den bredbladiga blir mer krusbladig andra året och har en fantastisk persiljesmak, mycket mer än köpepersiljan som...om man anstränger sig...påminner om persilja.