Kanom sagko – sagogryn

Vad är svenska desserter mot Thai? Ganska mycket faktiskt, men bland sagogrynsklassiker vinner thaitraditionen tack vare saltet.

När jag kom hem efter jobbet fanns det Kanom Sagko på spisen. Thailändarna är inte bra på desserter, det har jag slagit fast tidigare. Eller så är det att min smak inte vant sig med att avsluta en måltid med bönor och majs i kombination med socker. Hur Rodjana blivit fantastisk på eurodesserter övergår mitt förstånd. Traditionen finns nämligen helt enkelt inte i Thailand.

De små halkiga sagogrynen smiter undan i tuggan och lämnar plats för, bara snabbt förvällda majskorn som exploderar och låter lustigt i munnen när man tuggar dem,

Kanom sagko är som att äta forellrom eller gäddrom, stora korn, utan fisksmak och med sötma och sälta. Majsen som blandas i spränger sönder med ytterligare en smak. Det är sliskigt gott och salt.
Jag kommer ihåg när jag var liten och fick sagogrynssoppa vilket jag inte var förtjust i då. Grodrom, var det man mest kom att tänka på då bak på 50-talet och man var barn.
Vad jag inte visste då, men vet idag, är att dessa gryn framställs ur den stärkelsespäckade sagopalmens märg och den palmen växer i Sydostasien. Sagogryn framställs idag till stor del av potatismjöl vilket gör dem mindre sofistikerade.

Många thaidesserter är både komplicerade och fordrar specialverktyg, dock inte den här som är enkel att tillreda

Häll sagogryn i en kastrull och häll över vatten efter anvisningen på paketet. Koka sagogrynen tills ingen kärna alls återstår. Sockra därefter under omröring till lagom sötma, låt bli ljummet. Blanda därefter i majs av sötare slag.
Värm kokosmjölk. Strö i salt så att det verkligen smakar salt.
Skeda upp de kokta grynen och häll lite salt kokosmjölk över.
Det är helt enkelt ovant i början men rent häftigt erotiskt gott från första stund, sälta, halka, slemmigt och sockersött.
Yeaa!!!