Gjorde vårrullar och lät grönkål gå med

Hemma i mitt barndomshem åt vi grönkål en gång per år och med blandade känslor. Att den svaldes som en annandagssoppa med ägghalva var nog mest för att det var en tradition, inte bara där hemma utan nedärvd från både morsan och farsans föräldrahem och därifrån igenkommande från ytterligare tre generationer tillbaka.
Lite vattnigt och med lite tuggmotstånd...soppan var väl inte direkt god om man så säger, men helt nödvändig för att julen skulle kunna slutas.

För en god del år sedan tog jag upp en dröm, odling. Satte allehanda växter på tillväxt för att sedan plantera ut. Hämtade fröer från olika håll, genbanker och historiska odlare, gamla smakrika sorter. Några av dessa var grönkål av olika sorter (jo det finns olika sorter!). Började använda grönkålen i olika tillagningar. Prövade det mesta.
En idé jag hade tidigt var att byta ut vitkål mot grönkål i thai och asiatiska rätter. Upptäckte ett helt annat djup i smaken och en betydligt större förändring när kålen bryns/rostas vilket har med maillardeffekten att göra (uppenbarligen).

Nu är det grönkålstid och det verkar som att det är ett riktigt grönkålsår i år. Steker slätbladig grönkål hastigt i smör och med salt. Vänder om fort som satan och sprayar citron över.
Ett annat sätt är att massera in en bättre olivolja, salta och citronspraya och rosta i ugn, men rör om lite då och då. När kålen är brungrön är den klar. Fantastisk i sallader.

Här om dagen tog jag mig före att göra vårrullar proppfulla med grönkål. Hur gott som helst.
Utifrån det här receptet går det att variera hur mycket som helst. Karl Johan i vårrullar är himmelskt gott eller till och med champinjoner.

Här är grundreceptet:

Vårrullar (Pha pea tad)

Det här behöver du:
Vårrullspapper
100g glasnudlar
400g hackade räkor, köttfärs, eller bönor. (eller blancherad och hackad grönkål)
100g böngroddar
2 msk svampsoja
1 msk socker
1 l matolja till fritering
1 äggula till ”klistring”
söt-sur chillisås och/eller plommonsås som tillbehör

Så här gör du:
Blötlägg glasnudlarna i ljummet vatten tills de är mjuka (fem minuter) Blanda glasnudlar med räkor och böngroddar eller grönkål i en bunkle och rör i soja och socker. Bred ut ett ark vårrullspapper. Ta en lös dl av fyllningen och lägg på pappret. Arbeta från ett av hörnen och vik degen över. Rulla till måttlig hård rulle och vik in kanterna som ett paket. Pensla lite äggula på sista fliken som limmar ihop rullen. Fritera tills gyllene i het olja. Ät nylagade med sås.

Svartkålssoppa och oxrulader

Fick ju en liten, halv, kolonilott att odla på i somras. Frysen är fylld med exakt det jag vill. Olika slags bönor, svartkål, mangold, grönkål. Fortfarande står en ansenlig mängd grönkål kvar i landet där jag ännu inte höstgrävt, grönkål och palmkål/svartkål. Dessa ska skördas dagen före jul att ha på julbordet.
Men en soppa på grönkål eller svartkål är till vardags öven om julvibrationerna sätter igång bara vid doften från spisen när kålen bryns försiktig och sedan smöras upp. Ner med buljong som kokats av nerver och grövre stammar. /kokar stort och fryser in reducerat och i små tetror./
Idag en smörad brynt svartkålssoppa med prinskorv och ägghalvor.
Juligt värre!
Hemma på 50 och 60-talet var det tradition att servera grönkålssoppa i klar buljong med ägghalvor varje annandag jul. Inte en tradition jag bryr mig om att minnas och bära vidare men en tradition att minnas.

Ruladerna färdigbrynta, nu väntar låång tid i ugnen.

Varför gör jag det så sällan när det är så förbaskat gott, oxrulader med fyllning av ansjovis, späck, purjo och en liten stång rotselleri.
Egentligen ganska kvickt ordnat bara man förbereder ordentligt.
Och så den härliga såsen till efter att köttet fått gå färdigt i ugnen efter att brynts i panna.
På bordet tidigare i november. Riktig höstmat!

Då blir det grönkålssoppa till slut

Tack Irina för årets grönkål och gott slut på 2008. Snart står vi där igen i den rena svarta jorden och funderar vad som ska sås var. Jag har beställt svartkål och försår i april. Vill Du ha några plantor?

I morgon SKA vi ha grönkålssoppa och med ägghalvor och små "äkta" prinskorvar.
Före jul var vi inbjudna att plocka grönkål hos Irina, vår trädgårdsgranne. Underbart krusig och härligt ren och frisk grönkål att jag sällan sett dess make.
Vår egen - det var bara några stånd - den ryska röda och slätbladiga gick åt i thaimatlagningen. Jag vet inte varför vi inte satte rejäla stånd i år - vi äter kopiösa mängder när det finns.
Irina blev vår räddande ängel och ringde oss före jul och påminde vad hon lovat tidigare under sensommaren och hösten att eftersom vi inte sått ut så fick vi ta av henne till julen och det är en gåva att skörda frostigt vackra och sköna blad fullknökade med sol och jord.
Ï morgon blir det av, hela odlingsåret inkapslat i några blad i en soppa.
Nästa anhalt är nässlorna till våren - stå ut!

Mina kålor till julbordet

Rödstjälkig grönkål

I morse var det rätlinjig snö över mitt lilla kålland - kålorna mår bara bra av det - som om sötman och smakerna koncentreras och texturen blir tillkrispad.
Det här är två av kålsorterna jag odlar - häftigt angripna av små huslösa sniglar, men räddade medels fysisk bortplockning - nästa år hoppas jag på ett naturnära snigelmedel.
Palmkålen är rasande trevlig - min rödstjälkiga ryska grönkål är praktfull på julbordet - tänk er rosahylt gristryne fyllt med lilaröd grönkål - som en taskig polaroidbild - förresten Liva!!! läser Du det här så ring - jag har hittat min gamla polaroidkamera!

Palmkål

Så glad för all grönkål

Fick med oss den sista lilla skörden av grönkål och svartkål, små blad, nästan som primörer, lite frostnupna, perfekta.

De större skördarna ligger vackade i frysen, till grytor, puddingar, till smörfräsning och till grönkålschips med salt och citron.

Idag grönkål till köttbullarna till lunch och med gräddsås...ja ja okej då, brunsås!

Mangolddolmar i smörad kålbuljong med renfärs och rårörda lingon från Hälsingland

Just nu ”betar” vi ur frysen och mest då av fjorårets skörd för att få plats med det nya. 

Hmm! Det var i alla fall tanken, men så står jag där med ett gäng nyskördad mangold med vackra stora blad och så står jag där med ett fång röd rysk grönkål (odlad i Sverige från mitten av 1800-talet och därför kompartibel till torpets ålder) och med vackra nyskördade morötter, romansallad och bönor, jamen det är ju inte kattskit direkt.

Och K hävdar samtidigt att hon inte tycker om kåldolmar. 

Så slag i saken. 

Det fick bli mangolddolmar på renfärs, ris, hårt stekt grönkål och sedan ugnsbakade och så på med en grönkålsbuljong de sista 25 minutrarna. Till blev det en bottenredd klassiker på grädde, grönkålsbuljong (spadet från dolmarna) madeira och brunost.

Men se det blev ju alldeles fantastiskt gott en vanlig tisdag och med en smulpaj på Hovraäpplen därefter. Och K tar tillbaka det där om dolmar.

Oj, vi har så det räcker till i morgon också, vajjört!

Vingligt på lotten, men det tar sig i värmen

Trädgården idag

Som sagt var. Förvisso har jag trädgårdsmästarblod, men efter djupdykning i rabatter i snart tio år så kändes det skönt med en förändring. Den bestod i att jag gav bort eller sålde av alla trädgårdsredskap under mottot att "Nu får det vara nog".

Så efter en odlingstom sommar ringde min vän sedan 25 år PG och sa att han gärna delade sin kolonilott med mig. Det var över telefonen. Jag sa ja tack överväldigad, bara för att när jag lagt på konstatera "Vad faen sa jag nu?"

Grävningen tog någon eller ett par timmar på senhösten. Att rita in hur jag skulle så på den begränsade ytan upptog också någon eller några timmar. Att vårbruka och så tog också det några timmar.

Nu skördar vi redan, blad för blad, grönkål, svartkål, Pak choi, mangold och gurka.
Ångrar inte det bittersta.
Snart morötter och bönor av olika slag.
Låg på alla fyra idag och rensade. Metodiskt och angeläget, meditativt och idérikt. Alltså idéer som flyger in i skallen, förvaltas och sedan får fara ut igen. Kanske kommer de tillbaka om de var värdefulla.

Så som trädgårdstäppan var i maj

Tänkte att ligger jag redan på alla fyra kommer min vestibularisneurit inte att besvära mig, men det gjorde den. Bara att ändra blicken gör att det snurrar till en smula och att sedan resa sig för att göra annat är rena cirkusen. Börjar vänja mig, börjar gå bra, men är ansträngande för alla muskler i kroppen blir liksom på helspänn för att kompensera. Kortisonet trappas ner, sockernivåerna stabiliseras, första dagen idag utan att behöva spruta insulin. Känns bra, men funtad så att jag helst ville vara friskt sedan igår. Jag gör ju grejer i alla fall, men blir fruktansvärt trött.

Gryta på pak choi, mangold, vitlök och soja. Köpta skockor. Egen krispig gurka, färsk potatis (min mandel kom i jorden sent och blir nog inte klar förrän om några veckor). Rostad svart och grönkål med olivolja från Kreta och citron. Svenskt rimmat fläsk som stöd.