lördag 4 juni 2011

VID VENUS TUTTAR, VI MÅSTE GÖRA OSS AV MED SKITEN*

Bench, utställningen nyhängd i utställningslokalen på Hersby Hembygdsgård. Vernissage söndag kl 16:00. Hersby öppnar med spelmansmöte kl 15:00 och avslutas med dans på logen till 22:00 - varm mat och kaffe finns.

Filip Lindström är en av utställarna, här har katalogen precis kommit från tryck - den finns i en mindre upplaga och säljs för 20 kronor styck på utställningen.

När Hembygdsföreningen i Sollentuna nu visar några ungdomars verk som går under benämningen "Graffiti Hot Tradition" gör vi det för att visa på historiska perspektiv. Med på utställningen är föreningens "vargadjävel" som jag egenmäktigt kallat den. Uppe i "Stenhuset" som är från 1700 talet, hänger, uppträdda på lina, en hel samling med elaka bilder målade på gamla säckar, ägnade att skrämma Gråben in i fållor i akt och mening för att skjuta livet ur honom.



Vargadjäveln skulle kunnat vara målad idag! Ändå härrör den från 1800-talet, nu insynkad i utställningen.
I ett hörn hittar vi också ett fotografi på runor inristade i en marmorbalustrad i Hagia Sofia i Istanbul


Evenemangsnot på Facebook här!

*Rubriken är ett så kallat klotter på en vägg i Pompeji. Och självfallet utvald med anledning. Det finns många som vill stoppa allt som har med den här kulturen att göra och gärna vill följa uppmaningen på pompejiväggen från cirka år 58. Inget är nytt under solen och allrahelst inte krav på inskränkningar i yttrandefriheten! Unga människor anmäls, utreds och döms till dryga böter och skadestånd, deras liv blir fullständigt ödelagda - med vilken rätt?

Söndagens huvudevenemang är naturligtvis spelmansmötet som kommer att engagera så gott som alla spelmän i Sollentuna med omnejd. Sollentuna Hembygdsförening har aktivt sökt knyta spelmännen till sig. Det resulterade bland annat en grupp som kallar sig Hersby Spelmän. Sedan tidigare har vi ett ungt "husband" på Hersby Hembygdsgård i Klasro Fiol.

torsdag 2 juni 2011

ORO OCH ROP PÅ FÖRBUD

Det är många rop på förbud och nolltolerans - jag börjar tro att det är folkliga uttryck som ska sättas munkavle på snarare än att klotter ska kuvas för det är sådan stor skillnad mellan graffiti där väggen är utmaningen och klotter där vandalism är spänningen. Vem avgör vad som är konst?

söndag 29 maj 2011

Signes Bönor Avsnitt 1




Det här blir min lilla följetång under årets odlingssäsong och med sporadiska inslag om Mor Signes Bönor.

Det var för några veckor sedan som jag fick ett kuvert från Lena Nygårds på POM (Programmet för odlad mångfald). Vi har haft en del med varandra att göra sedan jag gjorde ett radioinslag i Meny om skillnader i smaken på gamla odlade sorter och de nya industriella som kan köpas för frösådd i vilket varuhus som helst.

När vi höll på som mest med kärleksmat, gröna sköna och andra temata i Meny så hade hon fått in en hel serv med bönor efter ett upprop och det var bönor med olika namn beroende på vem som odlat dem och var de odlats. Varje böna som lämnats in till POM hade sin egen historia och sin egen berättelse.

En härligt smörig kokböna med vacker karaktär och en sötma i smaken


Då samlades vi till ett bönemöte, för att ta hand om alla bönor. Historien hur det gick till när vi skulle kora en böna som skulle vara värd att sätta i produktion på allvar hittar du här. Det var den 22 mars 2007.

Så var vi en "jury" som skulle smaka och välja och jämföra.

Bönan Signe lyftes fram igen efter att ha varit borta ett slag. För så här är det, att alla de bönor vi provåt den där kyliga marskvällen på Coop nya provkök har bara odlats dolt av nördar (Tack alla odlingsnördar!!!) och alla hade de olika smak. Idag strävar man efter en enda bönsmak, allt ska smaka lika. Vi hittade smaker som "ärtsoppa", "svetsat järn", "sommarsmör" och "gräddkola" i våra beskrivningar. Så slog vi fast att bönorna med största sannolikhet skulle smaka olika också inbördes beroende på växtplats, jordmån, soltimmar. Det är magi!

IDAG BLEV DET DAGS ATT SÅ
Men eftersom jag har dels åkersnigel och dels mördarsnigel i landet sp väljer jag alltid att förkultivera mina bönor. Senast fick jag så om alla störbönor då första omgången kapades jäms rötterna av något otyg.
Sår dem egentligen i grupper om tre (lärde mig av en bönspecialist från Libanon), men nu, med bara ett tiotal frön, så tar jag det säkra före det osäkra och sår på ett såbrätt med ganska djupa hål.

Så här ser det ut på kvällskvisten. Bönan Signe är nerpetad i såbrättets jordfyllda hål. Blir det varmt kan den titta upp snabbare än efter 6-8 dagar. Vid surväder så ligger den och väntar.

Det är klart nu. Lagda under glas i en pallkrage som är plastad i botten. Ventilerad på torra dagar blir det rätt värme för att gro och risken för frost kring de eventuellt första bladen som tittar om om sex åtta dagar minimeras

I morgon: Vem var Signe?

Mor Signes bönor, här börjar det snart


Idag berättar jag mer om Mor Signes bönor och bönemötet vi höll i Sveriges Radios Meny i P1 och som resulterade i att bönan nu räddas för eftervärlden genom att lyftas fram i projektet Matlandet Sverige. Håll utikik här på kvällskvisten

BOKA IN 5 JUNI 15-22. GRAFFITI PÅ HEMBYGDSGÅRDEN OCH SPELMÄN ÖVERALLT

Två evenemang samtidigt på Hersby Hembygdsgård i Sollentuna. Sollentuna Hembygdsförening inviger sommaren och laddar inför midsommarfesten den 24e, med en stor utställning av Graffitigruppen Bench och med något som gränsar till spelmansstämma, buskspel och uppträdanden, dans på logen och matservering. Kom Dit i försommarkvällen och ladda inte minst inför Nationaldagen den sjätte.

Båda affischerna poch alla tidigare för Hembygdsföreningen är signerade Stefan Tapio

Nu är han tillbaka - välkommen KRUBB!

Det är lite av "ärlige bloggen" över Krubb, riktig vardagsmat med knorr som häromdagen när han lagade kolja. Föresten vardagsmat och vardagsmat senast jag åt kolja var på f/l. Så tittade jag till bloggen nyss och då är det rödvinssås som är på tapeten, inte bokstavligt - kul med bildspråk...äh, läs själv. här är adressen

lördag 28 maj 2011

Alla hermetiska kyrkor - Skånela inget undantag

STÄNGT!!!!

Templen äro tillbomade, hermetiskt tillslutna, vilande på sina skatter av lidande uttryck och outsäglig glädje och det är rent ut sagt fördjävligt att kyrkorna dränerats på bilder, skulpturer, föremål så att de nu fått stängas. Inga fler spontana besök, inget spontanbeundrande av Albertus Pictors kyrkmålningar i Skånela eller annorstädes, för det var till Skånela vi åkte idag i vår ambition att besöka Närupplands kyrkor under sommaren.

Peeping Tom is my name

Inte en enda har vi kommit in i och murar från 1000-talet och romanska valvbågar i all ära, men det är lika roligt att titta på dem som att se på en vägg som torkar. Självklart åker vi runt för att se, uppleva själva kyrkorummet och dess utsmyckningar. Förresten, det mest värdefulla i dessa kyrkor har redan tagit vägen till historiska museet, alla dessa almträmadonnor, väldiga triumfkrucifix, altaruppsättningar. Men målningarna då, varför inte ha öppet för dem, stäng in silvret, sätt upp bevakningskameror, gör vad som helst. Ladda trämadonnorna med elström vett'ja, så att ingen kan såga bort dem från fästena, sätt larm på keruber och ljusstakar. Gör vad som helst, men se till att kyrkorna är öppna.

Osedvanligt vackert, men för 17, varför är det stängt?