Örshultsärta, stensärta, sockerärta, spritärta, pluggor, gråärt, blåärt, brytmärgärt, brytsockerärt, sabelärt, yilmarinsärt, Roslagenärt, Early wonder, Upplandsärt, Champion of England, Furst Bismarck,,,,släpärter, åkerärter…kapucinerärter… och ryska ärter…och alla dessa ärtor och många fler har olika egenskaper, smaker och textur och det bästa av allt de smakar olika i variationer beroende av jordmån.
För 50 år sedan fanns de alla i odling - nu måste vi stödodla på amatörnivå för att rädda smaken kvar - en gång smakutrotat kommer aldrig åter!
I veckan byggde jag ett stöd för stödodlande av högväxande ärtor.
I ärtsängarna stodo smala käppar för att stöda den härva av grönska som så här års nådde högt över Angelas huvud. Ärtskidorna, svällande av ärter, drogo ned bladrankorna. Somliga lågo uppspräckta på den fuktiga jorden, visande en tandrad av gröna jämna ärter.
Angela trängde sig in i ärtsnåret, fick duschar över sig av vattendroppar, som vilat på bladen, och stoppade en handfull ärter i munnen. De voro söta och kalla och knastrade lustigt, när hon tuggade dem. Luften var så frisk dessa morgnar. En syrlig doft från daggbestänkta blommor och fuktig mylla fyllde den.Ur Den blå rullgardinen av Agnes von Krusenstierna
Det blev födelsedagsmiddag i trädgården för August igår. Första sommardagen och Rodjana ställde sig vid grillen och körde marinerade skivor från en synnerligen välhängt högrev - utmärkt grillningskött om det inte går länge utan serveras bara vänt över hettan. Till det en lika makalös chilliröra gjord på stekt färsk chilli och stekt färsk vitlök som mortlats till en puré. Turkisk fet youghurt till. 
Den är linnéansk i den bemärkelse att hela Hammarby är fylld av Myrrhis odorata, "kungen av Danmark". Sno frön för katten - min spanska kommer för andra året nu och blommar i ögonblicket. 
Nu är den som vackrast. den sjätte maj 2007 skrev jag senast om löjtnantshjärtat som den finske forskaren och Linnélärljungen Erik Lacsman trodde sig hämtat hem till Linné på uppdrag. Det var Corydalis nobilis, nunneört, så Linné fick aldrig se sin längtans blomma. Däremot gjorde han sig skyldig till att nunneört idag växer i varje intellektuellt centrum av Sverige, i alla universitetsstäder och i alla botaniska trädgårdar. Hos mig står min Corydalis i skuggan av en bergsklint och granne med en rudbeckia, inträngd och trivs nog inte så bra. Det gör däremot mitt löjtnantshjärta som lyser om kvällen och nästan pinglar.
Igår blev han en stor kille, fyllde två år. Först firad till frukost, sedan på dagis och väl hemma igen fick han ett första litet paket. Han älskar traktorer och han älskar grävskopor (poopa) sedan var han sysselsatt hur länge som helst i sandlådan med att gräva och såsa ner sig med geggamojja.
