Biff med lök till lunch

Visst är det härligt med så mycket välhängt kött i kylen att det även räcker till en lunch dagen efter middagen. Älskar biff med lök nämligen, men nu är det slut för det här veckan.

Klassiker: Biff med lök

Ja vad säger man? Har minnen sedan treårsåldern av biff med lök. 

Kom över ett stycke välhängd biff (nej den var inte svenskt, den var polsk!). Skar en skiva till Assar förra veckan och han svepte den.

Ger du hunden så fint kött? Ja faktiskt. Sen fick biten ligga på en tallrik i kylen i sex dagar. Mörningen fortsätter nämligen (plast är skit runt kött). 

Stekte skuren lök i 35-40 minuter. Späder med kokvatten ungefär som när man kokar en risotto. Först då luras alla lökens inneboende smaker fram. En liten skvätt soja i.

Hittade några små röda potatisar i en påse på CityGross. Har inte en aning om sort, men fasta och fina. Kokade och halverade och grillade dem färdiga i grillpanna.

Sådär, nu är det snart klart. Det ryker om grillpannan så på med köttet. Salta rejält under grillningen. En minut på varje sida, knappt. Koll med termometern, 45 grader, det räcker. Låt vila en fem minuter på skärbrädan för servering. Montera ihop och njut.

Dagen efter stekte jag en överbliven skiva biff och steklök tillsammans med potatis, alldeles utmärkt lunch.

I kylen har en högrev mognat på tallrik i flera dagar, Tar ut den snart så att den får rumsvärmas. Blir till en chili tills i morgon kväll kan jag tänka. I kväll blir det nog en vegetarisk pytt i panna med röda betor och stekt ägg.

Försök plåta pölsa så det ser gott ut.

Uppäten Pölsa från Björks i Färila

Jo jag har gjort flera försök, undanhåller dessa för offentligheten. Huvudsaken är ju att det smakar gott på tallrik, stekes lite fint, men absolut inte för mycket och så serveras med stekt ägg (som till stångkorv) och inlagda rödbetor.

Just så år jag och August igår, pölsa från Björks i Färila - kan inte bli bättre och med små röda kokta delikatesspotatisar till. 

Jäklar nu blir jag hungrig, ikväll blir det välhängd biff med lök och stekt potatis.

Assarponken från rufs till finfrisyr

Vi vet ju egentligen inte vad han gillar bäst, den rufsigt ovårdade stilen som i och för sig är charmig men väldigt svårvårdad eller den fina lena stilen som är så prydlig att man skulle kunna ställa ut honom. Assar får inte välja själv, det gör vi när rufset släpper ifrån sig ett halvt kilo smuts och sand i sängen.

Katharina, vår pälsvårdare är urskicklig med Assar och har kan gå därifrån utan att behöva ta vägen via terapeut med allvarliga psykiska men. Nu när ett knappt dygn passerat skulle vi nog kunna säga att han nog trivs bäst i vårfrisyren. 

Lustigt att hamna i en slags tidsförskjutning

 I förrgår fikade vi med distans till alla andra nere i Centrum. Mitt i kaffet (!) dök det upp en människa från SR Studio Ett som ville höra med oss hur vi upplever Coronan och hur det satt spår i oss. K gav ett mycket vederhäftigt vittnesmål om att vara lärare under det gångna året, aktuell lyssning för alla och jag hasplade ur mig lite om kultur och upplevandesvält.

Jo det är klart att det snuttifierades lite, dvs klipptes ner, men ganska bra ändå. Sändes igår 25 minuter in i programmets special om corona som började fem över tre.

Bara det där lilla gjorde att jag fördes tillbaka till det älskade radiomediet, det ögonblickliga extemporerandet, något slår till både i tanke och i röst. Tror det är få av tillfällen i livet som jag har skarp koncentration och faktiskt inte tänker på något annat. Gör experimentet med Fader Vår, tänk inte på något annat än bönens ord och innehåll. Morsning. Då förstår var och en hur en med ADHD har det men 100 procent mer och tankar i flera plan som spretar. Men just då, i radio existerar inget annat när gröna lampan tänds, det blir blankt och stilla ett ögonblick och sedan kommer det. Jävligt efterlängtansvärt.

Torsdag äter väl alla lasagne eller?

 Tänker så här sent om kvällen att det hade varit gott med ärter och fläsk. Men jag lagade en maffig gratäng på pasta, köttfärssås och becha...ja alltså en Lasagne. Det blev bra, man behöver mer bechamel än man tror och köttfärssås hade jag gott om sedan spagettidagen i veckan, riklig med charlottenlök, chili och sardeller.

Vi blev proppmätta, (lasagnekoma) av bara en flis av det stora blecket. Men det är väl bra, fryser in resten i portionsbitar så att det finns.

" nej, låt den vara, jag vill ha den till lunch i morgon", vädjar sonen som hela veckan varit hemma och haft skola digitalt på distans.

Trerätters på en onsdag

August och jag, fem ostron var, stekta nudlar med ostronskivling och ostronsås, uppfriskande citronglass. Jo mindre bra kan man ju äta en vanlig onsdag.

Vi två har ett alldeles speciellt förhållande till ostron och jag tror banne mig att nu under pandemin har vi nog tröstat oss med ostron några gånger i månaden och jag är så glad över att August är en ostronälskare.

Varmrätt? Förvisso har jag ett och ett halvt kilo fin högrev i kylen, men den fick vänta. Det blev stekta nudlar så här: 

Två nystan äggnudlar

1/2 rödlök skuren i tunna båtar

200 g ostronskivling

2 "nävar" fint skuren spetskål

4 fint hackade vitlöksklyftor

2 tsk ostronsås

1 msk Kikkoman soja

knappt en msk fisksås

1 torkad chili

Koka upp vatten och lägg i nudlarna. Koka försiktigt några minuter och under uppsikt. Häll av i durkslag när nudarna är "mjuka med spänst".Hetta upp olja i en stor wok, Häll i kål, vitlök, chili, och lök. Låt steka, men inte bli vidbränt någonstans, bara ta liiiite färg här och var. Skyv undan i woken och lägg i svampen, som självklart får ta färg. Vält i nudlarna. Blanda och smaka av med såserna, smaka, smaka, smaka. Sådär ja...Klart!!!

När vi öppnat ostronen så grillade vi en citron att ha till, men all citron gick inte åt och istället för att kasta dem tog August hand om dem och vispade in citronsaft och zest i en vaniljglass. Friskt och gott avslut på onsdagsmiddagen. Jäkla gott alltihop.

Ostronätaren 2009 två år gammal

Ostronätaren 2021 snart 14 år gammal