måndag 26 april 2010

Smörgåsbord - Äntligen i Sollentuna



Vi krönte helgen bland annat med ett samlat familjebesök på Edsbacka Wärdshus och för att äta smörgåsbord - detta har jag längtat efter länge, att det ska finnas ett smörgåsbord att inta på nära håll. Alternativet tidigare har varit Ulriksdals lååånga och berömda smörgåsbord. Så berömt och så långt blir aldrig det på Edsbacka - men naggande gott är det och värt en omväg/utflykt.

Det är ett bantat smörgåsbord på Edsbacka Wärdshus med allt det viktigaste och lite till. Champinjoner Nobis till exempel, hårdkokta ägg med gubbröra, en utmärkt lax och små råbiffar.

Nils Molinder md sitt smörgåsbord på nyinvigda Edsbacka Wärdshus

Det kanske mest rörande är hyllningen till Tore Wretman som tycks gå i arv på Edsbacka, här representerad av den slags inkokta lax som Tore ville ha serverad på sin födelsedag. Och ännu mer rörande är att den serveras med ett utmärkt skarpsåsalternativ - en majonäs med sanslöst härlig ättika som skjuter genom den i övrigt feta röran och spetsar laxen perfekt. Men det är klart att en äkta skarpsås hade gjort mig ännu lyckligare.

Så här har jag lagat den:

Inkokt lax Tore Wretman
1 kg lax av mittbiten skuren i 3x3 cm kuber med skinn

Till kokspadet:
2 1/2 liter vatten
1 gul lök
1 medelstor morot
½ dl rödvinsvinäger
3 tsk salt
5 vitpepparkorn
6 hela kryddnejlikor
1 lagerblad
8 dillstjälkar

1.Koka lagen med alla ingredienser i tio minuter.
2.Lägg i laxkuberna och sätt på locket på kastrullen
3.Ta bortkastrullen från plattan och låt svalna.
4.Garnera med en klick rom på varje laxbit
5.Servera med skarpsås.

Skarpsås
1 gula från ett hårdkokt ägg, passerad genom en fin sil
1 rå äggula
1 krm salt
1 krm strösocker
kajennpeppar
1 ½ msk osötad senap
1 msk vinäger
1 dl gräddfil
2/4 dl grädde

1.Se till att alla ingredienser håller samma temperatur, enklast är att lägga allt i kylen några timmar före anrättning.
2.Blanda den kokta och råa äggulan med salt, kajennpeppar, socker, senap, gräddfil och vinäger.
3.Vispa grädden till skum och vänd ner med en spatel.
4.Håll såsen kall.

fredag 23 april 2010

Det fick bli Edsbacka Wärdshus även idag



Med risk att bli tjatig. Tre dagar öppet och Tabberaset på plats varje dag och idag dessutom med några av "Bistroätarna" vilket naturligtvis inte ska upplevas som en pik mot Edsbacka Bistron utan bara ett försök för oss att nå perspektiv. Och det minsann gjorde vi - sällskapet i övrigt tog efter min rekommendation det dillkokta lammet som jag provade igår. "Ännu bättre idag" och folket himlade med ögonen. Jag själv njöt gratinerade gäddqueneller av det slag jag tidigare bara ätit med framgång på Leon de Lyons bistro i bottenplanet på 1 Rue Pleney utöver det farsgubben lagade hemma till oss som små.

Det underbara dillkokta lammet

Vi kommer att på prov flytta vår fredagsverksamhet till detta nya och optimistiska näringsställe i Sollentuna, och visst är det lite hemmavant att sitta i paviljongmatsalen under kristallkronorna, på samma plats jag så många gånger njutit stor gastronomi vid både gästspel och från Christer Lingströms Edsbacka krog-kök.

I morgon lördag planerar vi familjemiddag - vi har bord - till premiären för ett svenskt smörgåsbord på nära håll.

torsdag 22 april 2010

Smygöppnande Edsbacka Wärdshus



Jag skrev om Edsbacka Wärdshus för några dagar sedan. När vi var där och "pressåt".
Krogen smygöppnade sina luncher, förmodligen för att låta folk som mest sprida budskapet vidare och så för att köra in logistik i de nya rummen,
I onsdags åt jag en kolja med äggsås som lockade fram ganska så mycket nostalgi - koljans lite kärva och sträva sturktur, äggsåsens runda, egentligen lite ekivoka karaktär och smak - det där kunde varit morsans kolja på 50 talet, fisken som försvann och kom tillbaka för visst har det varit ett koljeglapp i den moderna historien.

Så idag kunde jag inte låta bli. Hade sneglat lite på Edsbacka Wärdshus hemsida och förstått att det vankades lamm i dillsås - en av mina längtans smaker. Dröm om det lammet som serverades. Jag frågade om var i herrens namn de hittat ett så vackert lamm, bitarna liksom föll sönder och smälte och köttets färg var något åt dilammshållet, blekvitt. Syran var perfekt i såsen för en normalsmakare, jag il ha den lite mer ettrig, lite sexigare och mindre söt, men jag är ju så sjukt nördig i just den balansen att det är rent onödigt - bästa lamm i dill jag ätit på 25 år - bara Hemsenisse kanske skulle kunnat överträffa anrättningen.

I morgon har vi vår vanliga lunch på Edsbacka Bistro - jag har skam till sägandes egentligen en större lust på Wärdshuset just nu och har i lönn mailat runt bland fredagens bordsfolk om man inte skulle kunna tänka sig att... och det kan man nog för jag såg just på menyn att det vanktas gäddqueneller med bladspenat och vitvinssås - vilket vi ibland också kan få hos Bistron och det innebär att vi plötsligt får ett jämförelsematerial.

Det låter lite för mycket kanske, men även lördagen har vi vikt till Wärdshuset. I onsdags beställde jag bord till hela familjen för att begå smörgåsbordet, jag är löjligt förtjust i smörgåsbord och kommer att få anledning att återkomma om det här.

måndag 19 april 2010

KATASTROFBRAND - GRANNENS HUS BRINNER

Branden klockan 16:40

Renoveringsarbete slutar i storbrand, alla lägenheter, 18 stycken, fullständigt förödade, skadade av skum, vatten, brandrök. Flera brandkårer, Attunda, Södertörns, deltar i släckningsarbetet. Våra grannar, våra vänner är inhysta på Scandic. Vi lider med dem - det är så sorgligt.

Branden just i ögonblicken 21:43

Under flera veckor har det pågått ett renoveringsarbete i bostadsrättsföreningen, den innefattade balkongrenovering och PCB-sanering. Det var enligt vittnen byggföretaget själv som ringde till 112 och larmade brandkåren vid 15-tiden. Något hade gått snett vid saneringen uppe vid takfoten och pappen hade antänds - nu sex och en halv timme senare är hela huset utrymt, lägenheterna så svårt skadade att de näppeligen går att renovera i det förstone och det brinner fortfarande med öppna stora lågor. Det är en katastrof för våra vänner och för hela bostadsrättsföreningen.

söndag 18 april 2010

Söndagslunch - original Isaan



Ibland blir vi oerhört sugna på de där originalsmakerna, de torkade räkorna, den fermenterade räkpastan, den råa strukturen i maten, det varma kladdiga riset och det marinerade och hårdgrillade köttet.
Somtam gjorde vi på råa bönor "toua", chilli, tomat, vitlök och kryddad med "kapi" som alltså är den fermeterade räkpastan som har en mycket speciell smak och som jag tror man alltid har ett förhållande till.



Att vi hade lite entrecote i frysen var väl mest tur och att vi tog ut den för att tina redan igår gjorde saken bara bättre - nu marinerades strimlor av köttet med fisksås, korianderfrö, vitlök och yakitorisås. Grillades sedan på hög värme och så åt vi det som fingermat med kaoniew, ångkokat stärkelserikt kladdris.

Fish & Chips - klassiker efter akvariebesöket



Efter igår, på väg hem från akvariet, kläckte Lovisa den eminenta idén att vi skulle ha Fish & Chips till middag.
Så fick det bli!
Vi hittade torskfiléer på City Gross - utmärkta att köra i fritösen och så med pommes till i brist på entusiasm, eller snarare ork, att skära egen riktig chips.
TBH:
Maltvinäger
Salt
Peppar
Majonäs

lördag 17 april 2010

Blötdjur och förvirrade hajar - utflykt till Aquarium



Det var väl inte direkt planerat om man undantar de åtskilliga gånger vi påmint oss om att akvariet på Djurgården finns. Nu åkte vi i alla fall dit trots att vi har ganska svårt för konstlade äventyr av den här typen, scenografier, upptåg, gester.

Det var en imponerande regnskog och belysningsmästeri - men regnskogen är Rodjana uppvuxen i och jag själv besökt åtskilliga runt jorden så det kändes inte märkvärdigt som sådan. August blev dessutom skraj av åska och buller.

Hajarna simmar runt som galna och känns väldigt instängda - stackars hajar var det som kom över oss - och sedan var det slut utöver kafeet som är en direkt förolämpning med den mat som serveras.

Huvudsaken var inte resmålet utan vägen dit, att få vara tillsammans! Att vi sedan inte kunde enas om var vi skulle äta lunch är en annan femma och att det sedan inte fanns tillräckligt med bord på Xoco är en annan.
Då säger Lovisa - jag är sugen på fish & chips och så fick det bli, hemma!