Chinatown lika bra som i Peking

Rökigare än någonsin, de döda underhålls så att ingenting saknas där i himlen någonstans de bor. Allt är symboler, pengar, båtar, flygplan, bilar och det bränns för att nå upp eller in i de dödas värld.
Jag var i ett tempel idag mitt inne i Bangkoks Chinatown – en stor glädje naturligtvis men också ett väldigt allvar, Lampor, rökelse, lackdoft, matoffer, pengaoffer, trummor , symbaler och finklädda människor.


Det var så tjockt i Chinatown idag att taxichaffisarna uppe vid Sukhumvit vägrade åka dit, de kom inte fram helt enkelt så det blev skytrain och tunnelbana istället och så tuk tuk sista biten – hem gick det på under en timme och 100 THB med Taxi.
Marknaden då? Några hastiga timmar sedan stängdes den, folk ska fira nyår och gjorde en tidig kväll. Har inte bestämt mig än var jag ska sätta mig och äta.

Solen tillbaka genom avgaserna

MBK Bangko0k, missa inte det när Du är i Bangkok

Jobbade igår i under solen. Åkte till halvvägs ut till flygplatsen och träffade folk för intervjuer - kommer i P1s Meny så småningom.
Trafiken mördande som vanligt. En och en halv mig tog 2.5 timmar.
Ledig idag.
Poolen först några timmar - andas - Padthai som smakar bättre hemma!
Nu drar jag ner till domänerna jag älskar, China Town, bättre i Bangkok än Peking! Dessutom, fest idag - Kinesiska nyåret för sjuttisingen.
Sist jag firade Råttar År var med en sändning i Efter tre direkt från Himmelska Fridens Torg i Peking.
I Salig Hågkommelse Olle Stenholm satt i studion som vanligt och avannonserade mig med: Och det var Göran Lager som rapporterade om det kinesiska nyåret och lottans ål.....flåt, ska vara Råttan År.
Hysteriskt roligt!!!

Skitiga underbara Bangkok

Trodde jag skulle klara av resan den här gången utan att bli som en zoombie innan kvällen.
Hade planerat massor, men efter klockan 15 lokal tid var jag som i dimma, precis som vanligt.
Somnade efter middagen (som smakar bättre hemma!) och sov i nästan 12 timmar.
Regn.
Gjorde en traditionell omedelbar tur till MBK för att skaffa telefonklort och lite andra nödvändigheter innan tröttheten satte in.
Jobbar idag – fortfarande molnigt och det är väl bra för skinnet inledningsvis.


Här är mitt Thailändska telefonnummer: +66 (0) 856002639

Bangkok alldeles snart

Uppdateringar kommer.
Lämnade ett bokmanus i veckan så jag har haft att skriva på annat håll.
Ska snart berätta vad boken handlar om.
Sitter om några timmar i Thaiairways Internationals 747a på väg till Bangkok för några jobb och äta ute.
Det har varit ett supertätt arbete med manuset. Jobba 17 timmar, familjen två timmar, sova fem timmar - dygnet runt hur länge som helst, känns det.
Jag säger som Munch ristar med skaftet på penseln i skyarna i Skriet: "Kan kun være malt av en gal mand".
Att skriva böcker är som att bada i eklut.
Det är en kroppslig smärta som uppstår.
Bara idioter skriver böcker och jag är en av dem, mitt uppe i känner jag inget av de tilltagande mjukdelsreumatiska smärtorna i händer, armar, axlar, rygg. Mot slutet smäller det i kroppen bara man drar huvudet åt sidan, flyttar axlarna bakåt.
Snart - om bara något dygn - ska jag ligga på de vattensköljda bänkarna i templet wat Po och få meditativ massage, i värmen, i stillheten. Om bara något dygn glider jag ner i det varma vattnet och går upp och äter en het somtam, vilar och åker sedan till en annan plats.
Håll utkik här, snart börjar uppdateringarna som vanligt, med massor av matäventyr i Thailand.
Och för de som av en händelse vill få tag i mig och kanske socialisera lite, folk som vill dela mitt genuis loci. Kolla här i övermorgon så får Ni mitt thailändska telefonnummer.
Intill dess.
Sladda inte av vägen i snön!

magasinsverige@hotmail.com (för mailkonakt de närmaste veckorna)

Kåldolmar och kalsipper

Lovisas hemuppgift - det dukade bordet.

En kul rubrik på Lovisas projekt i skolan.
Det här är en del av hennes redovisning.
Uppgiften var att utan föräldrarnas inblandning laga en trerätters middag för hela familjen. I uppgiften ingick utöver att laga maten att skriva inköpslista, handla, vara klar över vad det kostar, duka, plocka undan, diska och torka.
Sedan ska familjemedlemmarna skriva en kort recension om hur det smakade.
Uppgiften som helhet täcker in svenska, NO biologi och hemkunskap. "Kalsipper" i sammanhanget står för hygien och vardagshälsa.
Härmed lämnar jag över bloggen till Lovisa, 8:

Hej,
jag har lagat tre rätter. Sallad som förrätt, det är nyttigt. Tagliatelle med vegetarisk tomatsås till varmrätt, det är nyttigt och gott. Till dessert blev det en slags äppelkaka i glas, enkelt, sött och gott, och inte särskilt nyttigt.

Så här gjorde jag:


Min ostsallad



Det här behöver Du:

200 g kinasallad
200 g fetaost
1 avokado
1 enhalv gurka
1 medelstor tomat
salt och peppar

Så här gör du:

Du strimlar salladen, skrapar ur avokadon och skivar köttet. Skär tomaten i bitar. Skär gurkan i slantar, Lägg i salladsskål och blanda. Bryt ner osten och ringla olivolja över.

Lovisas enkla pasta med tomatsås


Det här behöver Du:

200 g riven parmesan
1 basilikaplanta
2 burkar körsbärstomater
3 vitlöksklyftor
1 gul lök
1 buljongtärning
4 msk olivolja
Färsk pasta för fyra personer.
salt och peppar

Så här gör Du:

Koka upp mycket vatten till pastan.
Hacka gullöken och vitlöken. Hetta upp lite olja i en kastrull och fräs löken utan att den tar färg. Häll i de konserverad tomaterna tillsammans med buljongstärningen. Låt koka simmigt.
Koka den färska pastan enligt anvisningar . Låt rinna av.
Bryt ner basilikan i tomaterna och rör runt. Smaka av med salt och peppar
Lägg upp pastan portionsvis och häll tomatså¨sen över. Servera med parmesan,


Pappas äppelkaka på mitt sätt



Det här behöver Du:

Portionsglas
1 dl grovt äppelmos
1/2 dl ströbröd
1 msk socker
2 dl grädde
Vaniljglass

Så här gör Du:

Ta fram ett högt glas per portion (4 st)
Skeda över äppelmoset.
Hetta upp en järnpanna och rosta brödsmulorna med sockret.
Skeda smulorna ovanpå äppelmoset. Spara lite till garnering.
Vispa grädden.
Lägg glass över äppelmos och brödsmulor, toppa med vispgrädde och strö över lite smulor, servera.

Bästa hittills

Igår när jag pratade mat för folk i Saltsjöbaden berättade jag om det där infodilemmat som kassabiträden och annan butikspersonal ofta hamnar i. Ähhhh, hmmm är det där palsternacka eller mango?
Idag slogs ett litet rekord och det var en ny kille som satt i den butiken som jag helst inte handlar i, men som ligger på vägen hem från jobbet.
I en yra av GI-frälsning köpte jag köttfärs, räkor, ägg och hoppades kunna ersätta potatisen med något av detta - och så köpte jag en knippa dill.
-Ähhh...hmmmmm, med dillvippan vid kassan.
-Joooooe, ärehär...hmmmm.
-Ere gräslök kanske?
Jag försökte koppla på allt av pedagogik och sa med ett opåtvingat leende att det var det inte.
-Ähh...persilja är det inte, va?
Nä!
-Koriander rå?
Nä!
Det är en av världens mest utbredda örter, det är dill.
-Aha, men håll me om att den är ganska lik gräslök.

Det är inte personalens fel, det är grundläggande fel på hela butikens koncept, det är kunskapsförakt och det måste vara så djävla pinsamt för hon eller han i kassan att var så där utlämnad, men kan man i samma kedja byta förpackningar kring köttfärsen och deala med kundernas förtroende så kan man vara föraktfulla på alla sätt lika väl.

Tacksamt att prata för kloka människor

Gav en föreläsning igår kväll i Saltsjöbaden för ett 80 tal kloka närboende till Saltsjöateljén-Grünewaldsvillan - det enormt tjusiga villaslottet som Ferdinand Boberg ritade och som var min scen för kvällen.
Det är så tacksamt att prata mat och mathistoria med folk som har tillräckligt med erfarenheter för att minnas hur saker och ting både doftade och smakade förr. Folk som man säger "hönsbuljong" till och omedelbart framkallar de minnet av den varma mjuka lite sötaktigt feta doften av kokt höns och för sitt inre kan de genast se de gula hoppande öarna av det välsmakande fågelfettet seglande över hönset i grytan. Syner som våra barn och barnbarn aldrig får njuta av. Jag vet ju för jag gick till min närmaste butik i köpcentrumet och frågade den som hade hand om påfyllningen av frysdiskarna om hon visste var det fanns höns "gärna fryst" tillade jag för att öka chanserna. "Huns" repeterade hon. "Ja, kycklingmamma", svarade jag. "Nä Guvaäckligt", sa hon och gick. Och hon kom aldrig mer tillbaka.