Grovsnus på burk, underbara tanke

Jag kommer ihåg när jag började snusa (vid tretton års ålder, säg inget till mina barn!) . Då fanns det ettan att köpa i blå kvartskilosförpackningar i stället för de mindre 50-grams askarna av papp ergometriskt designade. De där blå storpacken med snus inslaget i blått vaxat papper var helt undebara och jag minns fortfarande den där doften när man öppnade och fyllde på i en fin snusdosa som skulle räcka hela dagen.

Nyligen var K ute i verkstan på landet för att försöka hitta burkar till att ha pennor i på jobbet. Hon kom inte med en hel samling som legat undangömda i generationer bakom ett skåp. Bland andra denna helt underbara burk som dessvärre var tom men som tidigare innehållit grovsnus. Varför gick man ifrån dessa vackra förpackningar. Nu säljs snus i små skitförpackningar av plast utan designsjäl och utan att vara vackra.

(Nä, de där samlarburkarna hon hittade kom aldrig till jobbet som pennstativ, de stannar kvar i torpet)