Valeriana och två av mina tre vackra döttrar

Nä, men jag behöver inte ta något lugnande, Vipassana och Sammatha(*) gör godare för själen och i kombination med trädgård är lugnet betydligt - inget behöver nå mig av det jag inte vill, att styra över mig själv i förhållande till omvärlden.

Självfallet reflekterar jag över bilden på Valerianan som nu blommar för fullt i örtlandet. Egentligen borde jag inrätta en odlingsbädd för medicinalväxter, men örterna och de klassade medicinalväxterna växer så intimt samman att det nästa vore löjligt. I stället då att öka helheten. Det börjar bli trångt.

Vänderot

Valerianan, eller vänderoten, har en fantastisk doft. Blir den för intensiv är den så gott som kväljande och blir så om man tar in den. Ännu värre är det med roten, som bara är kväljande när den torkar. För så kan den det behagar försöka sig på. Vänderot att torka. Hacka och bered en tinktur genom att täcka med kronvodka. Låt stå att dra ur och oxidera i en täckt burk i köksfönstret i fyra veckor, sila från och skänk med 30 droppar(**) i en sked före sängdags för lugn sömn.

Namfon
Prayfaa

Tack och lov är min sömn att föredra. När huset tystnat och jag gjort färdig tjänst som make och familjefar brukar jag stjäla några ögonblick för mig själv i den egna natten. De rogivande skrivtimmarna vid pass midnatt, Inte sällan sjunker jag in i en vaggande skön sömn, sittande. Efter en stund är det bara dags att masa sig till sängen.

Plockade en bukett med vita pioner och blåaste iris, när vi före regnet och som hastigast var i trädgården, Jag, Lovisa och Alma.

Pioner och Iris

*Pali för meditation och enkelhet
** Vissa människor kan vara så funtade att de inte tål Valeriana och blir då snarare rastlösa, får mardrömmar, får oförklarliga förändringar i sinnesstämmning, kan börja gråta och skrika när som helst, får andnäd och huvudvärk. Så, vid närmare eftertanke, skit i det där med tinktur och jobba Er trötta i stället.!