Svartrökarnas Chark och Deli under prövning

Så gör vi när vi hittar något nytt. Vi såg en skylt en gång vid Glädjens trafikplats om ett "rökeri" långt bak ära och redlighet (det vill säga åt helsike långt ute i spenaten). Så kom Peter Holstad och underströk att den där Svartrökarbutiken skulle visst vara väldigt mycket värd ett besök. Då kör vi! Så sätter vi under lupp.

Första besöket igår med August och Lovisa i släptåg - hemma var nioårskalas så det var skönt att "fly fältet" ett ögonblick. Det är genom Stockholms närmaste trakter av öppna landskap som vi far, genom vårt Rotebro, upp i Bollstanäs och i riktning mot byn som Gud kom ihåg, Gudby - Där, som ett litet industribygge bland andra entreprenörer i kolandskapet, ligger butiken. Fullt med folk och kö vilket ger tillfälle att botanisera med blicken.

Som vanligt med de där varorna som kostat en förmögenhet i olika statliga och kommunala åtgärder/satsningar för att producera. Det är dessa liknanade man brukar hitta under rubriken "Svenskt Mathantverk" och vilka man oftast (men det finns förstås få undantag) kan konstatera inte alls smakar ett uns bättre än dussinproducerat, men som kanske har fått en familj i sysselsättning en tid. Gemensamt för dessa varor är skyhöga priser för att liksom motivera den påklistrade exklusiviteten oftast bara som en etikett på burken som utlovar så mycket mer än innehållet kan hålla i smak och upplevelse.

Säger jag att detta är Conny så är det väl Johan eller tvärtom, närmare än så kom jag inte Svartrökarna vid vårt hastiga eftermiddagsbesök igår - men efter ett litet smaktest så håller båda vad de lovar och turerna ut på landet kommer att bli fler

Bakom disken står två charkuterister som tillsammans och var för sig utgör Svartrökarna. Det är mot dem som fokus ska riktas. Här har vi engagemanget och kunskapen verkar det som, men är självfallet svårt att säga bara efter ett kort samtal och titt. Eftersom vi var där en lördag före stängning var inte köttdisken direkt uppbullad precis.

Så här vill vi ha det, fett och med smak av alspån och ene

Vi hittade rökt sidfläsk som var bättre än det vi smakat förr och vi handlade syrliga isterband och några andra "närstoppade" korvar. Så bad vi om utkik efter rett griskött - för det var anledningen till att vi reste ut på landet. I de butiker vi dittills varit låg revbensspjäll från grisar som drabbats av bantningshysteri eller som fettsugits. Självfallet försökte vi på Coop och ICA att undra över fenomenet, men fick bara till svar från ansvariga att "det är det här vi får och det är det här folk vill ha".

Nästa vecka ska Svartrökarna få in gris och då ska vi höras av för Då ska det läggas undan till oss.

Nu när Bondens Matbod gått in i hemlighetens mörker efter konkurs så behövde vi verkligen hitta nytt, Svartrökarna verkar lovande.