söndag 23 januari 2011

Semmelmoral



Hemma hos oss, i mitt barndomshem, hade det varit förenat med djupaste omoral att äta fettisdagsbulle före sista dagen före påskfastan och då skulle den ätas flytande i varm mjölk och gärna med en doft av kanel över.

När vi flyttade till Stockholm helt i början av 60-talet slogs vi med förvåning hur dessa, som vi tyckte, förfinade svenskar åt semlor som om det vore vanligt kaffebröd. De glufsade i sig semlor med händerna utan mjölk och bara med en koppa kaffe. Oerhört ocivilicerat och en smula groteskt. Ännu mer groteskt var att man såg semlor redan under mellandagarna i kondisfönstren och det är klart att man blev suktad, men länge hade vi kvar traditionen hemma att inte äta semlor annat än på fettisdagen - översatt till franska blir denna dag Mardi Gras och det fick jag reda på nyligen, något jag borde vetat om när jag reste i New Orleans för en tid sedan.



Namnet Semla fick fettisdagsbullen genom latinets "simila" som betyder "fint mjöl", man bakade tidigt dessa bullar av det finaste mjölet och gjorde i en grop i dem som man fyllde med smör och malda nötter. Sedan bands bullarna ihop med snören och kokades långsamt i mjölk - detta var innan man hade förmågan att vispa grädden till skum. Att förena bulle och grädde var ett senkommet påfund, enligt uppgift först av en bagare vid Norrtull i Visby. Bagaren var pappa till svensk films bästa huskors jämte Julia Caesar nämligen Hjördis Pettersson.¨

Naturligtvis har vår familjs övertygelse att man skulle dö en smula invärtes om man åt semlor före fettisdagen och då, endast den dagen, med forstran att göra. Fostran att aldrig överflöda.



Vi barn fick inte budskapet att gå ihop riktigt trots att vi var fullt och fast beredda att föra det vidare. Farsan åt middagar på Standard Hotel, senare i Stockholm vblev hans stamlokus Teatergrillen, Operakällaren, Stallis och Ulriksdal. Hemma poratades det mest om mat och om läckerheter och det gjordes förföriskt. Men si, när maten kom på bordet serverades den aldrig med sås - för sås, det var förbundet med överflödandets omoral likt semlan före fettisdagen.

Raskt går jag nu ut till köket där en kanna kokkaffe precis klarnats och se där, långt före fettisdagen serveras en semla av bästa märke.

2 kommentarer:

Jan L sa...

Och vad är nu bästa märke för dig? Balders eller något annat?

Jessika sa...

det ska vara hetvägg.
Jag tål inte mandel så brukar använda vaniljkräm istället. Inte samma sak men det är gott ändå :)