NEJ - jag är inte idrottsintresserad.
Trots det fick jag oupphörligen ur mig en långtradare i Dagens Arbete - en serie om idrottens fysiska fakta som gick under flera år - jag tror den hette "sportfakta" eller något sånt. En artikelserie om allt mellan spjut till truppgymnastik ur ett biomekaniskt perspektiv (eg. hur sport är möjligt över huvud). Serien avslutades med en efterlyst artikel, och det här ska uttalas på dalmål: "Hur hårt ska man pumpa en fotboll?"
Några i bekantskapskretsen tycker väl med vetskapen om min brist på idrottsintresse att det är något konstigt att jag sätter mig i bilen och åker hela vägen till Norrköping för att se på en, dessutom, obetydlig match i superettan. Men si, det har lite mer än så.
Jag är född i Norrköping S:t Olai församling - det står som en ständig påminnelse i passet. En människa som flyttas på i tidig ålder rycks liksom upp med minnen innan man skapat dem fullständigt - jag hyste länge en slags avund gentemot till exempel gotlänningar som kunde säga att de var gotlänningar av sjunde generation och att de bott på samma plats sedan födseln.
Nu hör det till saken att sådana mäniskor som jag utvecklar ett inre landskap att hålla sig till, ett landskap och en härkomst att alltid vara hemma i. Så har det varit för mig. Att sedan barnsben sedan tillägna ett fotbollslag en liten uppmärksamhet blir bara en liten förgrening eller påminnelse.
Med åren har jag försökt tvinga mig till att göra sådant folk gör bara för att se hur det känns, kalla det gärna att fogas, bli foglig, bli normal.
Igår var jag på IFK Norrköping sista match i superettan (heter det så?) och mor GIF Sundsvall. Rasande fin underhålning, totalt fokus, läcker fotboll och 1-1. Förvisso blev inte Norrköping seriesegrare (missade på målskillnad med ett mål), men är klara för allsvenskan.
Alltså, det läskiga är nu att jag börjar gilla att gå på fotboll - alltså jag har överraskat mig själv och med hjälp av muskler att göra sådant andra gör och våga tycka att det faktiskt är ganska kul. Att gå rätt mot rädslor och fördomar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar