Wallenbergare Edsbacka BistroSom vanligt - fredag Edsbacka Bistro, lunch.
Få se nu, vad ska vi välja? Jag riktade in mig på wallenbergaren direkt när jag läste menyn i veckan, men hade sneglat åt pepparrotsköttet redan senast jag var där och ett rop från köket underlättade: "Pepparrotskött till Lager - det spelar ingen roll vad han beställer, han ska ha pepparrotskött.
Det var en Lingström som tagit plats därute och det var riktigt som förr med Christer själv vid spisen, precis så som vi gäster vill ha det inbillar jag mig.
Pepparrotskött Edsbacka BistroJag kommer ihåg från tidiga Edsbacka krog då det fanns en riktig "lucka" från köket till matsalen och man kunde kika in och se ångan från kastrullerna, känna värmen från spisen och höra kockarna vispa och slamra där inne. Jag kommer ihåg precis hur Christer Lingström såg ut där inne och vilket fokus som präglade hans min och hur ung han var och hur gott det smakade, det som bars ut.
Riktigt pepparrotskött i stora tärningar och med en riklig sås.
Två av vännerna kring bordet valde Wallenbergare och gjorde nog även rätt i det om det smakade som det gjorde. En visade styvt bildminne och sa att det här var exakt så som Wretman ville servera anrättningen och så mailade han en bild ur mat och minnen senare. Den överensstämde exakt - så ska klassiker serveras.
2 kommentarer:
Wallenbergare och pepparrotskött är underbara rätter.
Men,
vi har just tagit fram vår lergryta och däri lägger vi en färsk sida och färska örter som vi just skördat från lotten, därtill rödkål - egenodlad förstås - och mos på våra Astrix-potatisar. Sen "måste man gå och sova" som Heini sa.
Gunilla
ja, sen måste man sova och jag borde svarat Dig långt tidigare här, men vi har så förbålt mycket att göra, så mycket att vi missade sms:et från Dig idag och missade samtidigt korvgrillningen. Så hade vi ändå en massa jobb.
Skicka en kommentar