Många matbloggare diskuterar de första späda ogräsen nu och det som skogen och ängen kan ge av örter. Jag har min egen lilla plantering av ramslök. Kirskålen rensar jag bort, den smakar metall. Vad jag däremot medvetet låter självså varje höst är molla - en gammal kulturväxt i den svenska kålgården som vi ogenerat använder i det mesta; pannkakor, gratänger, vårrullar, stekt ris, stuvningar. Snart ska den skördas i knippen. Går att strimlas förvällas och frysas in , men är bäst nyskördad.
Idag fräste vi 1700 talslotten, nu ska den bara "kammas" sedan ska palsternackorna och gulbetorna sås och potatisen (gammal äkta sparrispotatis) sättas, allt under duk. Rovorna också och mina gamla bondbönor
På den "moderna" lotten är det grävt och gödslat. I morgon fräser vi. Här ska majsen snart sättas ut, västeråsgurkan sås, pumporna, squashen, alla thailändska örter, blommorna, krondillen
pakchoi, kinesisk bladselleri, svensk sallad och en massa annan sallad.
Det trevligaste av sällskap följer mig och spaden, nära, nära, hänger på för att fånga insekterna som virvlar upp där jag drar fram. Sädesärlan kom för flera veckor sedan. Slänger en blick mot mig emellanåt för att kolla om jag är juste - och det är jag ju.
Att tänka framåt är viktigt. Jag lägger upp fjorårskomposten och blandar med tvåårshästskiten och luftar med höstens grova solrosstammar, lägger en kompostlimpa som jag förseglar med duk. I små hål i duken ska jag så jättepumpa om det inte är för starkt, vi får se. Förra årets pumpa växte i komposten och det blev lyckat.
I helgen slänger jag mig på knä och nagelfar det risiga jordgubbslandet. Jag har tillräckligt för att sätta ett par tre rader till som ger rikligt med frukter först nästa år. Våra jordgubbarna är otroooligt goda och skyddas med nät för bakom dem står en skog av surkörsbär. Trasarna äter dem till "middag" och flyger sedan ner till jordgubbslandet för "dessert".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar