Den 16 februarin gjorde jag mig lustig över Wurstmasters korv Thaigrillare. Vi här hemma står fast vad vi skrev då om dessa lama köttkorvar. MEN, häromdagen så snodde jag åt mig ett storpack med isterband för de var av ett märke jag inte testat nämligen Wurstmasters syrade isterband.
Ni som följt mig här ett tag vet att jag är en isterbandist av stort mått och att jag är på ständig jakt efter det perfekta isterbandet.
Jag tror jag hittat det!
Bild från Wurstmasters hemsida
Perfekt överdriven syra. Bra grovhet i kött (39%) och gryn, tillräckligt fett (25%). Det ligger jättebra i den heta pannan och skinnet spricker inte upp (nålas innan stekning), blir perfekt brynt, härligt sotigt och skinnet blir sött och knaprigt. Eftersmaken är sötsyrlig och man märker att man ätit och har kvar lite späckolja i munhålan (märks om man hastigt drar andan). Dessutom har det här isterbandet en rik köttsmak och ett gryngott tuggmotstånd.
Fan ta mig om det inte är det bästa isterbandet jag ätit!
Stora ord och rekommenderas alltså.
4 kommentarer:
Ojojoj, efter en sådan hyllning måste jag ju prova, fast jag egentligen inte gillar korv och avskydde isterband i plugget, men nu har jag faktiskt börjat gilla det, om det inte är för surt.
Alla de korvar av Wurstmaster vi testat är bra. Har rekommenderat dem ett tag nu. Och namnet Wurstmaster får mig att kikna av skratt. Saturday Night live ...
Den här korvfabriken ska jag studiebesöka! Basta. Testade lammkorven på grillen och den skulle nog vara bra med mera fett, den blev torr och hård.
Lisa - har Du testat isterbanden? Gör det!
Ja ja det förstår Du att jag tycker för jag är så överförtjust.
Isterband är ju en småländsk specialitet. Så var finner man det ultimata isterbandet om inte i småland? I Västervik finns det en lokal charkuterist "Jojjens" som, enligt mina kräsna smaklökar,
producerar de bästa isterband som finns att erhålla på denna jord.
Övriga chark-varor går inte heller "av utan hackor".
Skicka en kommentar