Makaronipudding - barnsligt? Ja, jag vet

Tänkte rationellt här om veckan när jag blev stående med en hel rimmad kokt skinka. Några skivor åt vi till middag, andra skivor på knäckebröd och med fransk senap, en del skivor på surdegsbröd och med ost som vi grillade till frukost...men Jisses hur länge räcker ett arsle!

Skasr upp allt i fina skivor. Lade i plastback med vaxat papper mellan lagren. Tänkte sådär rationellt att det då bara skulle kunna tas ut fryst skiva efter skiva. Så inihelsike heller. Allt var fryst i en klump. Så allt fick tinas och nu har vi ätit skinka rent gräsligt mycket. Assar har fått sin beskärda del och det gillar han.

Vad gör man?

Jo man gör en barnsligt god makaronilåda. Två hackade lökar som steks mjuka (läääänge). Rejält med tärnad skinka. Fem och en halv deciliter råa makaroner som fått koka mjuka. Äggstanning av tre deciliter gammaldags mjölk och en deciliter grädde och tre normalstora ägg. Lite tabasco, några skvättar svampsoja, salt och rejält med svartpeppar. Ner i en smord form med laddningen och så lite riven ost och ströbröd på toppen. Två hundra grader i 35 minuter.

Hade ett smakminne av lingonsylt till, men det blev ketchup och tabasco.

Jo, det var gott och snip snap snut nu är snart skinkan slut.

Vattenpaus på Fyndet

 

Vi tar våra rundor Assar och jag, nyss i solsken och riktig vårvärme, nu blev det plötsligt höstkänslor.

Trivs i vitsippebackarna uppe på Fyndet, vet var ekorren bor och var råbocken går. Söker kottar och hoppar från stenar. Hundliv med lång lina och lydnadstester som bara är kul, hundmöten med stekta torkade kycklinghjärtan - då går det alldeles utmärkt.

Vägen till parkeringen går över kolonilottsområdet där jag odlade i åtta år, lite nostalgiskt och samtidigt ledsamt att se hur efterföljare på "min" lott täckt över den alldeles perfekta jorden med trall och sedan gjort någon slags lådodling på det.

En läckande bevattningskran blir Assars stora nöje tillsammans med kvickrot att beta efter staketkanterna. Hundliv i Coronatid, nöjsamt så det förslår.

Väldigt bra på KS, Pfizer idag, första sprutan.

Före helgen gick jag in på Alltid Öppet och knappade in mina önskemål och fick genast ett stort antal tider att välja mellan för att bli vaccinerad . Jag valde idag, måndag den 19 april klockan 17:45.

Jag fick sällskap av Kristina som alltid ställer upp. Och vi var ute i väldigt god tid. Vid entrén upplystes vi om att jag var välkommen in fem minuter före utsatt tid. Så vi tog en väldigt givande promenad i KS parker mellan husen. 

Det är ju ganska öde nu sedan nya Karolinska tagits i bruk. Tomma rum nästan ekade med sina svarta fönster...och där låg jag för en massa år sedan efter en allergisk reaktion på ett penicillin. Och där jobbade K när hon var ung, och där, och där, och där, och plötsligt började hela gamla KS att leva när hon berättade, Thorax, Öron näs och Hals, labb och man såg i fantasin liv och rörelse, hörde ambulanser och skrik från akutsalarna...och scillan låg som blåa hav i gräset.

Ja, men så var det fem minuter och jag gick in. Alltså, blev så väl mottagen att det var generande fint. Liksom att alla därinne förstod att det här var lite stort. Det var välkomnande och glittrande ögon. Alltså man vet ju inte om det är leenden för ALLA hade mask, ja me.

Eftersom jag har lite kinkig bakgrund med sjukhusvistelse för en massa år sedan så blev jag ordinerad 30 minuters vila efter sprutan, inte femton som alla andra - det är en order sa den läkare som tittat i min journal, "men du behöver inte vara orolig", tillade hon. Orolig är nog det minsta jag varit idag.

Pölsa från Björks i Färila, "bäst i test"!

Vankade sakta fram i den lilla kö om fem personer som bildats utanför vaccinationsrummen. Fick lillsalen nummer 12 och fick sitta på en grön tygstol utanför dörren tills den öppnades och vaccinationssköterskan som var gotländska kallade in mig. Det hela var över i ett nafs och när jag sedan fick sitta ute på sal och vänta på den allergiska reaktionen lyssnade jag på en pianosonat med vem och av vem har jag glömt - det var vilsamt på nåt sätt. 

Sen åkte jag hem och åt pölsa, kokt potatis, stekt ägg och röda betor - sicken trevlig dag.

Hamburgerbussen utanför Björks i Färila

Han heter Olof Fejd och gör förmodligen Hälsinglands bästa burgare av 20 procent fet nötfärs från Delsbo slakteri och Bacon från Björks.

I fredags stod han utanför, just, Björks Charkuteri i Färila.

Härligt såsiga med ett kött stekt till perfektion och massor av smak, rödlök och ost. Enda lilla kommentaren som är negativ är brödet, ett litet tänk ytterligare och det här kan bli hur bra som helst.

Granbarkborren ger skövlade närskogar

Jag går ofta med Assar till Fyndet. Tar en dryg kilometerrunda i skogen mellan kolonilottsområdet och motorvägen. Förbifart Stockholm har en anknytningslänk just här och har knaprat en del på skogsranden. Men inte nog med det. För någon vecka sedan möttes vi av en timmertrave på parkeringen bakom Volvo Lastvagnar och längre upp i skogen låg fortfarande timmer som efter en rejäl stormfällning. Om det nu hade varit det, men det är det inte. Skogen är till delar avverkad. Döda och dödshotade granar - granbarksborrens framfart och den är inte nådig. Enda sättet att komma förbi den, om det går, är att fälla träden. Och det är det som sker just nu, inte bara här utan på flera platser i Sollentuna. På Silverdals griftegård, vid krematoriet, har åtskilliga granar fått skattas åt förgängelse.

Det är lite tragiskt det här. Läser att tre till fyra miljoner kubikmeter hittills i Sverige blivit borrens rov. Många säger att det är till följd av torkan 2018, men hurdå? Det är väl det högeffektiviserade skogsbruket som bär skulden. Precis som bidöden till följd av omåttligt åkerbruk och giftspridning.

Men alltså ibland får man ta genvägar. Gott ändå en söndag.

Det fick bli en enklare middag idag. Köpeskinka (kvalitetsskinka förstås) som var färdigkokt, ett gäng padrones, tomasallad med riktiga tomater och mozarella med hemkört örtsalt. Uppstekt stadshotellspotatis från igår.  Hemkörd majjo som slogs senapsstinn och stingslig av äppelcidervinäger.

Det dög!

Så blev det några surdegsbröd också, vilken bonus på en söndag!

Nä, nu får det bli kôlbulle med torrsaltat suggrygg

Smaka på ordet, "torrsaltad suggrygg", det är det som lite finare uttrycks med "Amerikafläsk". Det kan man väl tänka låter lite bättre eftersom vi vänder oss mot sådana råvaror som smakar illa i mun när man ger uttryck för dem. Många ungar tycker det låter läskigt bara att säga lever men äter gärna korvkaka (tror jag, men det är ett bra exempel) som mest består av vispad lever. 

Det kallas för "Amerikafläsk" bara för att det kom till Sverige med återvändande amerikaresenärer  och är ett fetare fläsk. Därför tar man det gärna från suggans rygg som är väldigt mycket fetare än fläsket från en vanlig matgris. 

Det visade sig att fläsket passade utmärkt till skogskojans enkla pannkaka av vatten och mjöl. Ett fläsk som torrsaltas och därför har lång hållbarhet. I dag, i den mån vissa charkuterier förbarmat sig över frågan och fortsatt torrsalta fetfläsket, så packas fläsket varvat med salt och salpeter i en tunna och där för det ligga tills det ska ätas. Passar till grytor och soppor i övrigt eller tärnat och stekt till just kôlbulle.

Nej en kolbulle är inte en bulle det är en slags pannkaka som ursprungligen steks i ett pannjärn med långt skaft och över öppen eld. I Hälsingland mest en smet av vet och kornmjöl, vatten och salt. Sedan stektes de i det ister som smältes ur när amerikafläsket fått sig en omgång i stekjärnet.

Det går inte lika bra, men duger, med rimmat sidfläsk i tärningar. Och gör i så vall så här till en kôlbullemiddag.

Vispa två dl vetemjöl med tre del vatten och en nypa salt (okej, två kryddmått då) låt stå ett tag kanske till och med över natten.

Tärna fläsket och stek  mört och brynt. Häll fettet i en skål och lägg fläsket i en annan. Sådär ja nu är det nästan klart. Man skulle kunna säga att det är dags att sätta sig till bords.

Smeten räcker till en tête a tête, dvs två mindre kolbullar var. om man är ett par

Hetta upp stekpannan från fläsket med lite ister (och jag tar en klick smör också, faktiskt en ganska rejäl klick smör. Man skulle väl säga att jag tar så mycket smör att de som sitter vid bordet gapar och säger, "Ska du verkligen ha i så mycket smör" och då svarar jag "ja").

Häll i dryga decilitern av smeten i pannan nä'r smöret tystnat och skaka ut eller bred ut smeten så det blir en hyfsat tunn kolbulle. Stek dryga minuten och vänd sedan och stek lika länge på andra sidan. Mata på några skedar isterfett tillsammans med stekta fläsket och så servera vid bordet innan nästa bôlle steks.

Jo, en sak till, jag tycker det är viktigt med rikligt med snålt sötade rårörda lingon till, Nyrörda!

Så gott och mättande. Men när jag läser om kôlbullens historia på olika platser och i olika bokverk så återkommer det oupphörligen om kolbullen negativa sida så folk åt den i fattigsverige till alla dagens måltider vilket orsakade både skörbjugg och tandlossning.