Kaffe och kaka

Någon viskade i mitt öra att jag borde å på Biblos i Sollentuna. Visst har jag gjort det, redan första dagen de öppnade, ett kafé med soppkök granne till Sollentuna bibliotek, nya innestället för en enkel lunch och en fika ute i solskenet med utsikt över min vän Björn Selders skulptur Miman och Mimaroben.
Inne på kaféet är det lika litterärt med bland andra Selma Lagerlöf, August Strindberg och Edith Södergran på porträtt och med citat på motstående väg. Det nhär är ett bokkafé när det är som bäst! Och det har sollentunaborna upptäckt.
Idag hade Rodjana och jag ett par timmar över och åt först 12 bitars Sushi och sedan en äppelkaka med vaniljsås med italienskt kaffe till.Äppelkakan är köpekaka och "industrigjord", men fy katten vad bra, med sockrade härliga bitar av äpple som fortfarande hade bettet och var syrliga i tuggan.
Och här nsitter alltid folk som vill diskutera, eller "spickulera" som farbror Nilssons, Abbes pappa hos Madicken skulle uttryckt det och gör det även i min bok "Järnspisar, hackekorv och tabberas" som kommer i kartonage till hösten för under hundringen hos bokhandlarna på nätet

Ordlös onsdag

Fler ordlösa onsdagar hos Nejma

Ett indiskt hål i väggen från Bangladesh

Äta bör man, men det är ganska dyrt om man ska äta så det smakar. Det finns dock vissa undantag för lunchen, det ligger i Sollentuna och är som ett hål i väggen på baksidan av ett miljonprojekt som fått utstå en hel del negativa omdömen i press, radio och framförallt TV.
Ni som varit vid salig insomnade Sollentunamässan (flyttad till Kista hur nu makthavarna i kommunen lyckades gå miste om den) vet precis var jag menar.

Det är ett ställe i skuggan, solen når aldrig dit för om morgonen skuggas det av det gamla häktet, polishuset och tingsrätten och om dagen skuggas det av sig själv.
Jag har ätit lunch där ett flertal gånger nu under våren och jag har aldrig blivit missnöjd. Det är ett föräldrapar till en klasskamrat från dagis till vår dotter som driver stället, trångt, stökigt, med handtextade menyer och mat serverade i rostfria skålar, inget dalt, inget märkvärdigt, inget insmickrande, men maten är rasande god, het och varierad. Det är ett muslimskt bangladeshkök med indiska förtecken, kryddigt, syrligt och gott.

Ibland har det hänt att vi gått dit hela familjen en kväll och det är bara trevligt eller så har vi ringt och åkt och hämtat välportionerat och generöst.

Vinn - varuhuset vårt - välkomnar visst vemod

Flickorna är på "kollo" hos min svägerska, Rodjanas syster. Det är tomt. Det är tyst.

Några vandaler har härjat i natt på vårt kolonilottsområde och slagit sönder dörrar och lås till stugor, vält och krossat vattentunnor, men märkligt nog inte tagit något och heller inte fördärvat det som växer. Ett tiotal stugor måste renoveras.
Fylle, tror vi. Sysslolöshet, tror vi också.
Bara ren flax för vandalerna att det inte var folk på plats. Här finns människor som krigat, vaktat, skjutit och försvarat hotad egendom. Människor som knappast äger silkesvantar.



Sprang runt lite yr idag efter något gott att äta för två - nåja tre då om man räknar med August.
Åkte till Vinns köttdisk som brukar hålla hygglig standard och framförallt har en del spanska getostar som är underbara.
Två spolingar bakom disken, eller snarare längst bak i disken, diskandes lät det som.
Efter många minuter fångade jag deras intresse och gossen kom ut och jag bad att få titta på osten. Den höll dessvärre inte samma kvalitet utan var delad och torr i kanterna vilket jag påpekade stillsamt.
-Äh det där är nog bara nån som skärt med en skitig kniv, svarade gossen bakom disken.

Wow - vilket svar.

Då ser jag, bredvid honom, en stor skärbräda där det flyter av blod och köttslamsor där osten ska skäras, knivar ligger framme och blod rinner i en ström ner på golvet och samlas i en pöl. Runt omkring pölen är det torkat som en stor sårskorpa.

Jag säger att det där inte ser så kul och jag får ånyo ett märkligt svar.
-Hörredu vi har haft så mycket att göra att jag inte haft tid!

Det var tomt i butiken när jag var där och gossen stod i disken och pratade med en kollega så intensivt att han brast i uppmärksamhet mot kunderna.
-Skaruha ost eller inte.
Du kan väl skära bort det där torra så får jag se, svarade jag.
Han går bort mot blodpölen och tänker först ta kniven som ligger där, men hejdar sig och fortsätter mot disken och letar och letar och tiden lider och bakom mig träffar jag en bekant och fortfarande har gossen bakom disken inte börjat med osten.
Jag tänkte fråga honom om egenkontroll och om han svarar likadant till miljö och hälsa vid en eventuell inspektion (vilket torde behövas)
Tragisk nedmontering av kunskap och bemötande.

Jag satte mig ni bilen och hann precis in till Percys där det blev fyra skivor härligt melerad entrecôte och deras färdiga krämiga potatisgratin - det räcker och det kostar, men skitsamma.

Namprig kapi och sjömansbiff - Tabberasets vardag

Så bortskämt det lät för vem äter sådan mat till dagligdags.
I veckan som var hade vi en salt och het Nam Prig Kapi och en lunchsjömansbiff på Edsbackas Bistro.



Nam prig kapi som är lagad av en fermenterad räkpasta att doppa grönsaker i och lägga på riset tar ut svängarna rejält i smak med en umami som får munhålans bakre regioner att hoppa och studsa.



Något har skett på Bistron, den som vi alltid hyllat. Sjömansbiffen var helt osaltad och med alldeles för lite smak. Lite mjäkigt lagerblad kunde skönjas och något kryddpeppar, men inget distinkt åt ena eller andra hållet, ingen karaktär och köttet var "väl så där". Synd på Bistron för var någonstans ska man gå nästgårds då för att få det lilla extra? Nu kunde vi lika gärna betalat halva priset på en av ortens många lunchkrogar där det serveras liknande sjömansbiff som ska tillfredsställa alla.

Så tänkte jag på en grej till.
Sjömansgryta när det är sommar ute?

Sushi på midsommar - Tabberaset fyller år

Regnet skvätter och det tycker vi är bra - hur ska man annars känna igen en midsommarafton i Sverige.
Rodjana dricker en rosé på balkongen.
Vi beställde ett helt gäng sushi till lunch, 70 bitar - inte för entusiastiskt, men helt OK. Lumparkillen, som precis har muckat, var här med sin flickvän och tillsammans med småbarnen blev vi fullt vid bordet.
Princesstårta och kaffe efteråt.
Blev kaffekvarnsbefordrad häromdagen av den gode BUB. En riktig kafékvarn. Följden är att vi dricker nymalt kaffe så vi blir alldeles darriga.
Snart kommer det folk som är sugna på GT eller lättdrucken Rosé (Tandarra) i lockande rosa, kvinnlig förpackning (man undrar varför?)

Tidigt i morse var jag upp i trädgården och plockade en födelsedagsbukett åt mig själv. Vita maffiga pioner, luftlök, vallmokapslar, blodstilla och något jag inte ha koll på vad det är.

Den gode Austin Bush i Bangkok väckte våra smaklökar nyss då han påminde oss om Kao-klog-kapi så här mitt i sill och färskpotatistider och han gör det så elegant att han länkar till Tabberaset för recept, jag menar han sitter i Bangkok. Det är extra kul.
För den som har den minsta lilla kärlek till ostasiatiska köket är hans blogg ett måste - det har jag sagt länge.

Läs själv hans inlägg här
Läs om vår Kao-klog-kapi som Austin kanske mer rätt stavar: khao khluk kapi här
Och mer om Austin Bush finns här bland annat om när vi är på Edsbacka tillsammans och när vi äter svensk korvkioskkorv för Lonely Planet.

Ordlös onsdag

Fler ordlösa onsdagar hos Nejma