Mättnad - lust

Det är inte riktigt klokt egentligen, att man äter så att man fullständigt tröttnar på smaken. Syltan som brukar vara så god, leverpastejen som har en sådan sötma och kärvhet allt i ett, skinkan med sältan och det vita härliga fettet som smakar så mycket, senapen till med knapriga senapskorn som sticker ut med beska, sillarna sötsyrliga med min hemodlade gul och rödlök, sillsallaten med vuxensmak och äpplen.
Den enda jag kunde estmera i morse var den mest fantastiska jansson jag någonsin fått till där potatisen smält ihop med ansjovisen och fettat ihop sig med grädden.



Det är som att se samma teaterföreställning kväll efter kväll. Jag har för övrigt ett personligt rekord där, med Svansjön 11 kvällar i Oslo på 70-talet. Så känns det nu, som efter 11 svansjöar på raken och det är ju inte normalt, ingen vettig människa ser Svansjön så många gånger under en säsong. Men så finns det ju dem som kan älska julbord i en hel månad. Förmodligen samma slags folk som kan se Sound of Music i oändlighet.
Nu gjorde min hustru de mest fantastiska Dimsum när jag var borta och så har vi färska hemgjorda nudlar och torkade räkor från thailand, gurka (för Tam taeng), papaya (för Som tam), kladdris (kaonieuw), hackad fläskfärs (för Laap moo), högrev i fina tunna skivor som vi marinerar i fisksås och korianderfrö, torkar i ugn och sedan friterar, fisksås med torkad chilli och manao (lime). Nam prig makuea (en het röra på små auberginer och chilli), syrade vårlökar och vitkål (läggs med lite salt i det första sköljvattnet från riset i rumsvärme att syra några dagar, hemgjorda syrade thaikorvar (sai grog) eller pekinganka med frasigt skinn och charmstyckad, dvs huggen i bitar hipp som happ tvärs över.
Så enkelt var det att väcka den björn som sover, planeringen av nyårsmenyn, långt ifrån ostron och hummer och all traditionalism och då hjälper det inte att Karsten Thurfjell hade den ohyggligt goda smaken att utnämna mig till matkonservativ i P4 Extra den 11 december då han tipsade om nödvändiga kokböcker till jul och fick med min ”Järnspisar, hackekorv och tabberas” bland rekommendationerna.
Glädjen och längtan är tillbaka, fräschören i sinnet återvänder efter julmatsstoppningen. Herregud jag älskar det här och nästa år är det jul igen. Härligt!
Förresten - "Döden i skogen" är i radio i P3s morgonpasset någon gång efter halv åtta, lyssna då!

GOD JUL

Till alla mina vänner: God Jul, det är en dag i morgon - stå ut!
Till alla mina arbetsvänner: God Jul, Vila och ta det lugnt!
Till alla vänner av Bill & Bob: God Jul, En dag i taget!
Till alla mina vänner på bloggen: God Jul - Njut!

Döden i väst

Så ser jag att "Döden i skogen" varit i Radio Sjuhärad. Jag intervjuades för en tid sedan från en studio i radiohuset i Stockholm och det blev en brett uppslagen grej med lokalvinkling. Fem avsnitt och ambitiöst. Ladda ner och lyssna här!

Förvandlingen

Hade inte många tankar på jul tills alldeles nyss.
Skrev om saffranspannkakan hos Jessica och det var först då, ensam i morgonen med röda gardiner som jag plötsligt såg och det är julstjärnor i varje fönster och omslagspapper på golvet, guldsnören och saxar och skickligt inslagna paket från ungarna igår kväll då jag försökte sova ikapp min jet lag.
Sill, lax, janssons, revbensspjäll, skinka, rödkål och brunkål och grönkål, vörtbröd och saffransbröd, sylta och grisfötter, pastejen och min kräftpastey från De la Gardies Huset Makalös.
Min hustru som kommer från en helt annan kultur och inte firar jul i själva verket är den som håller i trådarna och ser till att det blir något. Det var julstökat när jag kom hem och granen står på balkongen och julklappar var köpta till både stora barn och små barn och jag själv vill inget ha (sydde upp några skräddarsydda skjortor och en kavaj av hushållspengar, så det räcker för mig).
Ikväll kommer de stora barnen för "lilla julafton" - tänk det har varit varannanjul för dem i 17 år.

"Vad vill Ni äta".
-Thai; marinerat torkat friterat kött, kladdris, thaiomelett, kinabrockoli i ostronsås, högrev i grön curry, pumpa i gul curry... kanske en röding i sötsur sås friterad hel med grönsakerna i bitar ovanpå.
Sedan blir det bara småbarnen hemma och då ska vi äta det lilla julbordet. Lutfisken blir huvudnummer som vanligt, brödhögen, syltan med rödbetorna från trädgården, fläsket.
Ska åka ner till centrum och försöka ta del av hysterin.
Vill ni ha kräftpasteyen?
Gör den - jag gjorde den första gången för Gourmet i magasinets tidiga historia och plockade receptet ur gamla uppteckningar från De la Gardie så det är högst troligt att den här pasteyen åts och gillades av Drottning Kristina någon gång 1648. Jag vet också att den åts på Edsbacka slott hos Oxenstierna och på Jakobsdal (nuvarande Ulriksdal) samt som sagt på Huset Makalös vid Kungsträdgården.

Det här behöver Du:

100 g ren gäddfilé
2 ägg
salt och peppar
2 krm timjan
1 1/2 dl grädde
10–15 kräftstjärtar
1 hårt päron, skuret i stavar
(5*5 mm)
1/2 dl röda vinbär
Till såsen:
100 g smör
12 tsk timjan eller en färsk kvist



Så här gör Du:
Kör iskyld gäddfilé till färs i mixern
eller med stavmixer. Blanda i äggulorna
och kryddorna, fortsätt hålla färsen
iskall och späd med grädde tills den
blir smetig.
Vispa äggvitorna till hårt skum med
litet salt. Vänd ner i gäddfärsen.
Slå färsen i en smord och bröad liten
pastejform. Lägg först i kräftstjärtarna,
sedan päronstavarna och lägg därefter
försiktigt ner vinbären.
Grädda mitt i ugnen i 200 grader
i ca 20 minuter, eller tills pastejen
har »stannat«. (Om Du är osäker
på ugnstemperaturen kan Du ställa
formen i vattenbad.)
Smält smöret till såsen. Repa av färsk
timjan eller häll i torkad. Låt puttra
upp tills det skummar. Ta av från plattan
och låt stå tills allt grums har sjunkit
och häll av det klara smöret till servering.
Det gör inget om timjan följer
med, det är bara vackert i det klara
smöret.
Låt pastejen svalna. Skär upp den
och ät något avsvalnad med skirat,
timjankryddat smör.

Döden i skogen i Radio

Katarina Hedström heter en kulturreporter och recensent på Radio Gotland. Hon gjorde ett storstilad inslag om min förra bok "Järnspisar, hackekorv och tabberas. Mat, smak och tradition i Astrid Lindgrens värld".
Medan jag var borta i Laos och Thailand passade hon på att nagelfara "Döden i skogen" och hon gör det dramatiskt med bakgrundsmusik och inmixning - ingen vill undanhålla alla andra utöver gotlänningar att lyssna på det hon konstaterar.
I dag kan man ju lätt hämta hem sända program i SR och just det här inslaget på lyssnadsvärda "Kulturen" i Radio Gotland finns här.

Tabberaset i Meny idag

Gomorron alla.
Ratta in P1 och Meny vid pass 10:00 idag. Då sänds det näst sista avsnittet ur min julserie om mat och kärlek.
Där går det också att ladda ner tidigare avsnitt som handlat om kärleksskapande av 30 kilo rostade kalvben i landets mest ispirerade kök - Esperanto, den vackra änkan Celestine och hennes lilla poulet, oljeberget, klagomuren och smak med Ylva Maria Thompson.
Idag handlar det om den stora kärleksmåltiden, Guds Heliga Nattvard med prästen Mia Jaederfeldt.
På mellandagstorsdagen sänds det sista programmet som då handlar om det mest kärleksfulla man kan stoppa i munnen.

Flugmat fl'åt, ska vara flygmat

När SAS var ungt lockades passagerare med stekt kyckling med gelé, stekt kulpotatis och sås. Sedan blev det än bättre både för förstaklasspassagerare och apklass.
Thaiair, som skapades av SAS, fostrades till goda gastronomiska egenskaper.
Men nu "is the bottom nådd". Borta är vällust och glädje, njutning och lockelse, smak och kunskap.
Aluminiumasken med någon varmhållen osaltad och okryddad röra benämns inte längre med vad det är utan möjligen efter råvara. "Idag serverar vi kött med pasta och fisk som alternativ".
När serveringen började spreds en unken fiskdoft som mest påminde om skolmatsal med varmhållen torsk på 70-talet. Köttet var några sega bitar i odefinierbar sås och med ett nystan plattpasta som var kallt längst inne (SAS Bangkok-Köpenhamn SK 972). Det bröd som serverades till var isat och med torrskador i kanterna, hårt, gammalt.
Kommer ihåg för bara kort tid sedan hur man vaknade med nybaktdoft till frukosten - i går morse var det samma tråkbröd som till middagen och med iskall pressad fetskinka, en marmelad i litet plasttråg och ost som var helt smaklös - hur lyckas man fördärva ett vinnande koncept. Hur lyckas man göra mat så erbarmligt dåligt.
Många timmar tidigare flög vi en kvällstur med Thai och förväntade oss inte mer än kaffe och kaka. Den kakan glömmer jag inte för den snodde jag med mig i bröstfickan. Nu blev den lite platt och lite illa tilltygad, men tillräcklig för att fastna på bild. En, ja det ska väl vara sockerkaka, svampig bit som mest liknar rågbröd och som kallats för det upphetsande varumärket "Puff & Pie".