söndag 9 september 2012

Maran rider - en kort liten text om att inte kunna sova



Det är natt. Kom i säng hyfsat vid midnatt. Lillgrabben hade värmt sängen, han är som ett batteri. Jag lade mig för att läsa ett gammalt hyfsat manus som det inte behövs mycket ansträngning för att lyfta igen och fortsätta med.

Slöt si så där kvart över ett. Det kändes gott.

Bara några timmar senare vaknar jag och är med ens helt klarvaken. Tittar efter sköterskan. Hon tycks utgången. Letar efter markeringsstaven hon skulle slagit ner i sängen, en ten med en vitmålad ände - hit men inte längre, eller snarare här i från och bort över.

Vad hade hon sagt? Hon visade papper, var ligger dessa? Och, hade hon inte med en droppställning med en stor påse vit kontrastvätska.

"Du är inskriven igen på KS från 11/9 och Du får inte äta eller dricka på tre dagar. Den stora kontrastpåsen ska vi sätta igång redan på söndag"

Jag glider ur sängen, går runt. Får för mig att sjukhuset glömt kvar två stora sandsäckar i plast. Dessa lägger man på nedfallande täcken och lakan på var sin sida om bädden för att det ska se slätt och fint ut vid ronden då överläkaren kommer. Jag hittar inte de tunga sandsäckarna, inte heller droppställningen. För för mig att jag drömt.

Det ovanliga är att jag lägger mig igen och drömmen fortsätter mala på.

"Eftersom vi egentligen inte vet vad Du lider av så ska vi göra en stor gastroskopi. Vi gör den under narkos då den är så omfattande och svår för Dig."

Men...?

Det går ansenligt med tid. Jag fortsätter drömma och ifrågasätter. Frågar lillgrabben bredvid om han sett eller hört något. Han mumlar och drar mer täcke över sig.

Vaknar, det känns tungt. Tar inte det här slut? Reflekterar inte att klockan bara är halv fyra om söndagsmorgonen. Tänker, det kanske har kommit ett brev, eller sköterskan lämnade ju papper.

Inser nu att det som sagts i natten inte kommer att ske. Att jag bara är kallad till provtagning på tisdag och läkarsamtal på onsdag. Bläddrade snabbt upp sjukskrivningspappren, läkarna vet visst vad jag lider av! Konstaterat!

Men hur ska man kunna sova på det här?

Tittar på en dramatiskt dokumentär om sillrom för japan som ska levereras exakt i rätt ögonblicket för att kunna gagna barnalstrande.

Inga kommentarer: