Fatta att det var smaklig spis igår i Sala. Vid sidan om den umamistinna räkpastan serverades också en stekt saltfisk som i sig och i små bitar till riset gav en enorm smakförnimmelse av hav, av vällagade fonder, av svamp, av världsrymd.
Jag var inne på rakørret igår, milt fermenterad och med en antydan till saltning. Den thailändska korallrevsfisken, alldeles vitrosa i köttet, har vissa likheter. Betydligt saltare, nästan ettersalt, men med samma smakdjup som sin norska släkting.
Senast jag åt rakørret var hos Magnus Nilsson i Fäviken. Långt innan dess har jag stött på denna makalösa anrättning vid många resor i Norge och första gången hos cellisten Björn Solum i Overhalla, Namsos. En mild smak som av surströmming, men som en snäll variant som jag tror de allra flesta kan tycka om.
Denna Thailändska fisk sprider en riktig odör när den tillreds. Den ska nämligen stekas hastigt före serveringen och det blir då en doft som sätter sig i varje vrå och in i varje maska på varje kofta. Hey - nu doftar det Thailand på riktigt! Och smaken är en en resa i sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar