Vattnet forsar från dammluckorna och delar sig kring en liten ö med hängmattor. Välvda broar över vattenfårorna och så det gamla kvarnhuset med buktande väggar som stått mot fors och fukt i många generationer.
En gång i tiden fanns det 17 olika vattendrivna verk efter ån i Delsbo. I Mellankvarn regerar Kristina Söderbäck med eget mjöl och andra produkter en kvarn kan ge, bageri, kafé med mat och en butik samt annat redigt hemkokt.
-Jag är ju bara amatör i bageriet, säger hon och får fram det bästa bröd man kan tänka sig, syrligt med doft av loge och säd och härligt blåsigt med en yta som man kan dö för att frasa i sig.
Hit kommer bagare och "andra amatörer" för att hålla seminarier så småningom har jag förstått. Kurser, deiskussioner, möten om det nödvändigaste i livet, det goda rena och oförfalskade.
Det är meditativt att hamna i ljud från vatten. På Mellankvarn härskar ett lugn och det lugnet störs inte av folk som släntrar ner mot kvarnen för att köpa frukostbröd eller äta lunch. Platsen är lugn och befolkad
Jag stannade över natten i detta lilla kvarnparadis där besatthet och lidelse är komponenter parallellt med ett stort kvalitetstänk.
Det finns all anledning att återkomma till Mellankvarn och det finns all anledning för Er som är i närheten att ta vägen till Delsbo och Mellankvarn.
(PS det finns ett privat vandrarhem nästgårds för rimlig övernattning.DS)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar