söndag 13 januari 2008

Thaimat snart svensk husmanskost

Från v längst upp: Pad pak ngua, Pad graaprao, längs ner:Geng Keuw Whan, Geang Phaneang
Vi lever i ett kaos - fortfarande, trots att den glade målaren, Janne, blev färdig i fredags. Herregud det tar en halv livstid att komma ordning. Och allt får en ny ordning. Ingenting blir som förr. Ska verkligen målningarna upp på samma plats? Ska vi slänga stolarna och skrivbordet i ek som har en sådan historia, men som är så sanslöst fult - stod en gång på albanska ambassaden och har blivit fläckat och repigt och är av tråkig riktigt 60 talskontorsmodell (till salu för den som vill hämta det).
Nu är köket riggat sånär som på fläkten som ska upp ikväll. det blir vackert med den rosa blomtapeten och de pistagegröna luckorna - 60- talet kunde vara vackert också, som här med komplementfärgerna ställda mot varann.
Det som förut såg ut som ett sovupplag, med massor av sängar och kläder och strykbräda och tvättkorgar och som vi kallade "vårt sovrum" har fått en vackert randig tapet och ska få speglar på en del dörrar så småningom när vi förstått att det gör rummet större snarare än är snuskigt sexigt. Det är utrensat och när vi sov där i natt kändes det som att sova japanskt på något sätt. Luftigt och lätt.
För första gången på länge beställde vi hem thailändsk mat. Det var i fredags och från ett ställe som Rodjana hjälp till med menyerna.
Självklart blev det massor av mat i lådorna, betydligt mer än vad vi trodde och till ett betydligt bättre pris än vi kunde hoppats på, Tackar. och det var gott. Och nu ska ingen som lagar den där maten ta illa upp, men det är då fasiken vad opersonlig thaimat blir när den tillagas som take-away. Utslätat tråkig, nästan pliktskyldigt grått. Och för att få ihop en kombination av pris och innehåll räknat mot vinst så släpps det ner oönskade utfyllnader i grytorna. Paprika och bambuskott.
Jag sa redan vid invigningen: Ge fan i att ha i saker som inte hör hemma i det thailändska köket eller som inte passar - men där bedrar snålheten visheten som på så många andra ställen som lagar thaimat åt svenskar som inte haft annan kontakt med köket än i Phukets svenska turistkvarter. Så börjar en slags nedmontering och det är tråkigt. Rodjana var självklart också emot det när hon satte menyerna.
Ändå är Thai Wok House inte de värsta syndarna på det området. De lagar god mat om än identitetslös, men gör det i ett litet villaområde med en begränsad kundkrets på Snickarbacken i Helenelund.
Vi hade hela familjen hemma med de stora barnens respektive Emilia och Kalle och, ja, jo, Rodjana var där med sina magiska fingrar och piffade till rätterna innan de kom på bordet.
-Du kunde tagit bort 'papprickan', sa jag.
-Den fanns överallt, sa hon.
-Synd, sa jag!

2 kommentarer:

zwampen sa...

Det är något skumt med alla dessa asiatiska krogar som ändrar allt sitt ursprung och "anpassar" maten till våra "svenska" smaklökar ?!
Varför kan man inte bara laga vanlig hederlig mat ? Jag frågade en kines en gång om maten dom har på matsedeln, om dom själva äter den ? O får till svar, näe aldrig vi äter riktig kinesisk mat!! Que?
Varför testade jag igen serverar ni sådan mat?
Svensken tycker inte om konstig mat svarar människan! Men va f-n är det för svar?
I Stockholm har vi haft en bra kines för ca 10 år sedan, Leungs.
Har fanns det aldrig lediga bord, oftast 1-2 veckors kölista.
Varför ? Han lagade mat som hans mamma hade lärt honom laga mat utan att anpassa sig till dom "svenska" smaklökarna !
God i miss him !

Lagers tabberas sa...

Man får gå in och säga: "Hej, kan jag få äta personalmaten idag", för då vet jag att jag får det där riktigt bra lagade, omsorgsfyllda urvalet av råvaror och med mest smak.
Jag har ju sett hur det går till och Rodjana har berättat. Hur finansiärer stått och talat om för kockarna vad de får och vad de inte får, vad de ska och vad de inte ska vara och detta baserat på att få högsta vinst per serverad portion.
Då ska Ni veta att det är lika stor avans på thaimat som på pizza och det är fan ta mig inte lite.
Det är genant när de som inte har en aning ska stå och diktera hur det ska se ut - då blir det precis så som vi nu reagerar mot.