måndag 12 februari 2007

Konstnärsklubben ett njutningspaket


Konstnärskvällens gryta med gulasch.

1982 blev jag kallad till ledamot av Konstnärsklubben. Vad det är kan ni läsa här!
Det har blivit en del middagar där sedan dess. Klubben sammanträder på torsdagar. Alla torsdagar utom den första varje månad inleds kvällen med en föreläsning och avslutas med en supé. Den första torsdagen är det månadssammanträde och då äts det efter ”förhandlingarna”.

Gubbarna - för det är bara personer av manskön på herrklubben konstnärsklubben, sitter till dukat bord och blir serverade. Ett avbrott från ateljébestyren


Förrätten är oftast s.o.s. men i torsdags var det förvånande nog en toast skagen.

Husmanskosten brukar vara allenarådande med vissa undantag och då med rejäl mat från andra länder.

Så får man klä sig som konstnär också om man vill.

Under den här månaden serveras bland annat stekt salt sill, ungersk gulasch med surkål och potatispuré, lammfärslimpa med tomatsås och rostad potatis, fiskgryta med räkor och pytt i panna med rödbetor.

Köksmästare!

Köksmästaren är en gammal bekant till mig, Fredrik Söderberg, som jag valde att vara med och komponera och laga releasematen när min bok ”Järnspisar, hackekorv och tabberas” kom förra våren. Det var han som sedan lagade en kalops som fick Steffo i morgonsoffan på TV4 att bli alldeles tyst ett ögonblick när vi pratade om boken. Självklart hade jag lite eftermiddagsfest när boken släpptes och det i detta lilla renässanspalats bakom Norrmalmstorg. Konstnärsklubben har en egen våning ovanför Konstnärsbaren.
I torsdags hade jag min son med mig som gäst. Det var första gången för honom, men hela sitt 18 åriga liv har han fått höra om var hans torsdagsfrånvarande far höll hus. Nu fick han se den designade snygga baren, porträtten i den nymålade matsalen i mättad caput mortum, titta på Carl Larsson originalen i biblioteken, se den vackra flygeln och skulpturerna i klubbrummet och sitta i chesterfieldsfåtöljerna.
Förr kunde jag sitta där och röka cigarr, men rökförbudet nådde även upp till denna våning, å andra sidan har jag inte rökt någonting på snart två och ett halvt år så udda får vara jämt.
En föreläsning om Ikonen som besjälad bild inledde kvällen och så kom maten. Alltså man lyssnar och äter och avslutar med kaffe och diskussion, sedan åker man hem framåt elvatiden.
Det är njutningspaket av enkelt och rättframt slag.

Inga kommentarer: