onsdag 7 februari 2007

Konstmässan - genomskinlig!


Det är konstmässa i Sollentuna. Vinglasen gapar efter champagne. Det betyder att våren är på väg. Konstmässa för 27e gången. Jag ställde ut där själv på den första mässan som då häftigt kritiserades för att vara för mycket av Hötorgskonst, för kommersiellt, massor av lurendrejeri, konstnärsutnyttjande, kulturutarmande.
Jag ställde ut hos ett engelskt galleri eftersom jag bodde i England då och han hade hittat mig på akademien. Medutställare; Andy Warhol!!
Sedan fortsatte jag ställa på mässan hos olika gallerier. Bland annat gjorde jag en separatutställning hos Galerie Nane Stern från Paris och en utställning hos Galleri Wallner från Malmö.

Mässan hade blivit en slags höjdpunkt på gallerieåret och massor av konst bytte ägare över en vecka och massor av pengar var i omlopp. Jag sa att det påminde om en hästmarknad i Småland hundra år tidigare med skillnaden att nu såldes konst och doftade dyr parfym och torr champagne. Det var mycket juveler och gnisslande nylonstrumpor, många armanikostymer och rakade underarmar.
Idag var jag på VIP-invigningen tillsammans med kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth.
-Konstintresset växer, sa hon i sitt invigningstal, men fan trot. Själv är jag så trött på dessa ständiga efterapningar och pastischer så jag kräks. Konstnärerna försöker överträffa varandra, inte bara i rena underligheter utan också i morbiditeter vars enda syfte är rikta sökljuset på kreatören. Det är alltmer sällan som det säger Tjong i hela kroppen av ett konstverk – där satt en man och klädde kroppen i cellofan som han smälte samman med en hårtork Gäsp! En annan målade inte tavlor på duk utan använde väggen till att måla svart mönster med roller – ännu mera Gäsp och videokonstnärernas visioner flimrade i storbild Gäsp igen då den ena är den andre lik.
Det verkar som om galleristerna förstått att glas blir värdefullt med tiden, det gäller inte de färgglada klumpar som visas, dyrt! OCH GÄSP. Totalt ointressant.
Ett galleri, en, två fem, åtta, tio bilder – teckningar. Längst in några Bror Hjort, en speleman, en akt, bredvid kritteckningar av Rune Jansson, horisont, landskap, spänning, rum och kraft. Och så en svar kritteckning av Lennart Rodhe, värd alla de timmar jag gick runt och blev irriterad. En lysande, enkel bild. På utsidan sex porträtt signerad Kjartan Slettemark, född i en triangel av galskap om ens född.

1 kommentar:

Kinna sa...

Håller med dig. Det var som sagt Gäsp eller - var är det lite fest, spännande konst och happenings? Jag har varit på flera av mässorna och här tog det timmar innan jag hittade något som jag gillade något sånär. Våra konstinköp kommer att ske på gallerier till största delen.
Trodde att jag skulle stöta på dig någonstans i vimlet...=)