”Vi är stressade så nu ökar inköpen av färdiglagad mat", formulerar TV4s reporter det alldeles nyss i 19 nyheterna.
Det är klart att vi blir stressade när vi så kringgår de viktigaste stunderna för återhämtning som dagen ger, måltiderna.
Det är ju ett aktivt val man gör. Man väljer andra aktiviteter eller jobb före matlagning och måltidsgemenskap. Det är i det valet människor blir stressade alltså av aktiviteter och jobb – inte av att ställa sig och laga mat. Det är något folk gjort i alla tider för att överleva och de har de verkligen lyckats med, till och med att så och skörda maten innan tillagning.
För att få tid för annat än att laga mat väljer folk, givetvis ivrigt insålda på just den livsstilen av dagligvaruhandelns och färdigmatsproducenternas marknadsförare, att handla sådan mat som andra lagat, förpackat, fryst eller arrangerat i plastbox färdig för uppvärmning i mikron.
I tron på att aktiva människor är lyckliga människor glömmer svensken det viktigaste, skönheten i måltiden och det faktum att ”äta bör man annars dör man”.
3 kommentarer:
Just nu tjatar jag rätt mycket om det här med sjukdom men det är för att den är ganska aktiv just nu. Jag har fått lära mig det där med rutiner, att låta en dag ha en början, en mitt och en naturlig avslutning. Att äta regelbundet har kommit att bli en tydlig del av hur dagen förlöper. Att inte ha tid att laga mat handlar om prioriteringar, precis som du säger.
Ja, jag har sett att Du tycks ha ett skov av djävla smärta. Du verkar stå ut ändå?
Jag själv blir så missmodig bara jag blir förkyld som nu med en vansinnig hosta och då tror jag omedelbart att "detta är slutet" och jag vältrar mig i olika symptom och det blir alldeles förfärligt allvarligt i tanken. Så tänker jag samtidigt på alla kronikers helvete.
Vad säger man Jessica? Må bättre?
Det är som smärtskov. Det går över på två tre veckor, eller sjunker undan till ett hanterbart malande.
Det var inte för att klaga över sjukdom som jag skrev, det var för att säga att man faktiskt mår bra av att äta regelbundet coh att måltiden, precis som du säger, är mer än att bara stå vid diskbänken och sleva i sig påssoppa från Blå Band.
Jag är ingen motståndare mot halvfabrikat men jag väljer med omsorg och äter det rätt sällan. Jag gillar färdig pyttipanna, färdigstuvad spenat och morötter och krögarköttbullar. När jag mår bra brukar jag laga mat och frysa in så när jag inte orkar så kan jag hala fram en boeuf bourguignon och tänka på att bättre tider faktiskt väntar.
Jag tycker sällan att folk klagar i onödan när de är förkylda eller sådär. Upplevelsen av sjukdom eller obehag eller hur vi nu ska definiera det är trots allt subjektivt. Jag tänker ofta att det kunde ju faktiskt vara värre varpå anhöriga tittar på mig och då och då faktiskt undrar hurdå?
Jag missunnar inte någon annan att tycka att livet suger, det kan det mycket väl göra. Däremot kan jag bli trött på utdraget gnäll men det beror inte på att jag har drabbats av kronisk sjukdom utan på vilken sorts person jag är. Gör något eller sluta gnäll går det väl ut på i korthet. De jag jobbade med förut kom med kommentarer ibland att det skulle vara skönt att få vara sjukskriven under en lång period, för att få vila upp sig, och så jag då som gjorde allt jag kunde för att jobba tills jag rent bokstavligen trillade ihop. Jag förstår att det är mänskligt att inte kunna uppskatta vad man har förrän det är borta, men det blir irriterande ibland. Det är inte att folk menar illa, men det som har hänt mig är inte unikt. Det kan hända vem som helst även om det inte behöver vara just det här syndromet.
Det är många som har önskat mig god hälsa och att jag ska må bättre inom bloggosfären. Jag vet att alla menar mycket väl och jag tar allt det till mitt hjärta. Oavsett hur det blir lever man till det yttersta på hopp och lyckönskningar hjälper i allra högsta grad när man känner att det är allvarligt menat och det vet jag att det är. Du behöver inte känna dig illa till mods och tar också din önskan om att jag ska få må bättre till mig.
Jag gör som greven av monte christo, väntar och hoppas.
Och i det ingår inte hämnd, och inte mord.
Skicka en kommentar