Fredbrunn långt bort, men goda kakor

Sala är väl inte världens mest sexiga tätort, men bjuder på spänning; Gruva, rasrisk, Salbergaanstalten och så Ivan Aguéli.
Vi har anledning att åka dit titt som tätt.
Rodjanas syster Mam bor där med sin Hasse och barnen Kem och Emma.
Alltid bjuds vi till bords i deras lilla kök i Hasses barndomshem, mat som studsar i munnen och gör oss väldigt glada.
I lördags var vi på ett oannonserat besök, eller snarare ett besök efter kortvarsel.
Vi bjöds storslaget på en sallad av skaldjur, bläckfisk och "hed nu noo kao". Ser ut som tvättsvamp och heter översatt "silveröronssvamp". Ohyggligt fin i tuggmotståndet och med en mild nötig smak. Serverades delad i den ljumma salladen som gjorts het med chilli, salt av fisksås och söt av skaldjur.



Regnskurarna i detta inland gav inte utrymme till några utomhusakiviteter annat än en utflykt till granngården.
Det här är Hasses domäner och han kan berätta om varenda buske och åkerlapp. Längre bort från vägen låg en tid en radby, den splittrades vid laga skiftet, men några hus ligger kvar. Ett från 1700 talet och ett från 1800 talet.
Det senare är Monika Nyhléns föräldrahem, får vi veta. Och Monika har haft rykte om sig att privat baka ur sju sorters kakor med riktigt smöt och ädla råvaror. Familjen öppnade gårdskafé värt en omväg och för Monikas kakors skull.
Erika Nyhlén serverar kladdkaka till kusinen Emma, men det är för småkakorna man ska åka hit!. Ligger på riksväg 70 mellan sala och Enköping 6 km söder om Sala. Vik av vid skylt och kör över järnvägen.

Smältande goda, frasigt sköna och till löjligt lågt pris. Kaffet hade allt kunnat vara lite starkare annars drucket i 1800 talsmiljö infann sig genast lugnet, trivseln och omhändertagandet.
Åk dit!.

Time for rabarbersaft - lagad i nattens ensamhet

Det är så vansinnigt skönt. Att i skydd av natten sätta siog vid köksbordet med sju kilo nybruten rabarber och sätta en sats rabarbersaft. Och det är så vansinnigt enkelt.
Receptet - det tar jag från min egen bok "Järnspisar, hackekorv och tabberas", men eftersom vi är lite sötallergiska, vem är inte det, har jag minskat ner på sockret rejält - faktum och vis av erarenhet vet jag att saften är uppdrucken på rekordtid och att det extra sockret i alla fall inte gör någon nytta i konserveringshänseende.

Rabarbersaft

Det här behöver Du:
3 kg rabarber
1 citron
4.5 dl socker per liter avrunnen saft
1 tsk natriumbensoat



Så här gör Du:
Tvätta rabarbern och skär dem i 1/2 cm bitar utan att skala dem. Koka upp vatten under tiden och lös natriumbensoaten i ett glas kokvatten. Lägg rabarbern i en väl tvättad hink och häll över vattnet så att det täcker. Skrubba citronen, skiva den tunnt och lägg ner i hinken. Täck med plastfilm eller lock och ställ så svalt det går i tre dygn.
Låt saften självrinna genom silduk. Mät upp saften i en gryta och koka upp. Lös sockret i saften och låt svalna.
Om man vill kan man hälla upp på flaskor och spara. Hemma går den åt i ett huj så vi häller den i två stora glasburkar och har i kylen.
När den ska drickas späder vi 1x4 med iskallt vatten.

Sedan återstår att ta resterna och köra ett varv för B-saft, men till det återkommer jag

Gräslig lök

Vi har redan tagit en skörd. Klippt i ruskor och skurit i bitar och lagt i plastbackar i frysen. Gräslöken blir lösfryst och inte alls vattnig. Smakar helt färsk och kan användas i soppor och i vad som.
Nu ska vi ta ruskorna igen innan full blomning och så fort regnet upphör.

Kräm, kassaskåpssäkert mot rådjur

Det förståss att jag inte sett ett rådjur lägga benen på ryggen och fly undan odören, men å andra sidan har jag inte heller sett spår likt dem de dansade fram häromdagen innan rådjurskrämade oasis riggades.

Gör så här:
ta några deciliter blodmjöl i en bunke med möjlighet att stänga med lock.
Fyll på med ammoniak 24% och håll näsan undan.
Rör till en krämig massa och strunta därmed i förpackningens antirådjursrecept från blodmjölsfabrikanten.
Späd med vatten till lösning som en oasis kan suga upp.

Så kom Anita Gustafsson, ordföranden på Fyndet och gav mig generöst plastflaskor från morotsjuice vilka jag för någon dag sedan efterlyste och önskade. Med en syl göres hål tätt som ett såll på en tredjedel av flaskan närmast öppningen. Fyll på med blodmjölsröran upp till hålen och ställ ut doftpaketen strategiskt. Bättre motståndskraft mot dagens väder med regn och blåst.

Nål i höstack blir nål i havet på thai, mer talande idag!

Jag sa i morse "att leta efter det försvunna Air Franceplanet var som att leta efter en nål i en höstack".
Rodjana svarade, nej - "som efter en nål i havet". För så sägs det i Thailand. "Ngom khem nai mahasamuth" - att leta efter en nål i den stora oceanen. Mer talande, ännu mer oändligt och fruktansvärt omöjligt.

Ett våldsamt hopp men ändå en koppling till halmen i vårt slitna jordgubbsland som jag fixade med stor möda igår. Det är sista året för dessa fragaria ananassa i vår moderna avdelning av trädgården. Ett helt nytt land läggs idag om inte skurarna stör mig.

Rådjur gillar inte bondbönor

Det vet jag egentligen inte, alltså om rådjur estmerar bondbönor.
I alla fall gick de rätt över dem i natt utan att snappa till sig en endaste bit.
Å andra sidan trampade de runt rätt rejält i de olika odlingsbäddarna utan att ens ta en tulpan, förmodligen mätta och bara dansanta.
De är så fyllda av kraft de där, mina bondbönor och spränger jordytan obändligt.
Värmen nu har varit enormt bra för allt jag har, svartrötterna är redan uppe flera centimetrar, dillen kan jag gallringsplocka om bara några veckor, vitbetorna är på gång, rovorna likaså, potatisrosetterna visar sig och jag tycker det är perfekt om det skulle bli järnnätter nu när ovädret är i antågande så klarar de sig. Efter nionde juni är det fritt fram, det har inte varit en frostnatt efter det datumet i Stockholm på 60 år.

Mina vackra döttrar i trädgården

Snart klar med allt grävande. Har flyttat tonvis med jord och skräp och glas och känt mig som en smålänning före beslutet att utvandra till amerika, mobergsk. Brutit mark och gjort tillgängligt för gurkor, morötter, pumpor, potatis. I morgon måndag kan jag luta mig tillbaka, då är det nya kökslandet helt klart, sått och så återstår bara vattning och väntan och rensning.
Grävning och träning har satt spår, snart tio kilo bort under vintern och våren.

Igår kom Liva förbi och åt dagen-efter-födelsedagsmiddag-för lillbrorsan-August vid grillen. Mina döttrar på bild, Alma, Liva och Lovisa.

Syskonhemlisar, Liva och Alma - inget jag ska höra - men vad säger Ni?