Räkfrossa till frukost

Alltså - att skämma bort sig själv, har jag varit inne på länge och i varierande grad hela livet. Först nu så börjar jag förstå vad det handlar om och kanske jag har rätt.
Träning till exempel - Från att ha varit en människa som destruktivt koketterat med att "alla är födda med ett visst antal andetag som man ska vara djävligt rädd om" till att träna stenhårt tre dagar i veckan.
För första gången någonsin kan jag inte låta bli - de där träningsdagarna är omöjliga att komma förbi, jakten på kroppsegna endorfinet är över - det är redan här.

I morse åt vi frukost i sängen. Nymalt, nybryggt kaffe med vispad grädde, hembakat surdegsbröd smörat med smör från Ålands mejeri och med ägg, majjo och räkor.

Med mördande reklam

Allt går att sälja med mördande reklam, kom och köp konserverad gröt.
Det är 40 tal - länge, länge sedan alltså - när Ulf Peder Olrog skriver om något som är superaktuellt även i nutid.
Olrogs grötlåt handlar förvisso om människor som gjorde storkovan under ransoneringstider då olika slags surrogat försåldes med god avans och allt möjligt blandades i för att dryga ut och visst - det fanns konserverad gröt utblandat med samma slag spån som i barkbröd på 1700 talet.

Och appropås gröt så har jag en nära och mycket god vän, jo jag har sådana, som senast berättade om en barndom som av favoritmaten att döma kan tydas som arm och besvärlig, men så icke.
Hans barndom var nära och kär, rik på natur och av omsorg, vänlig och öppen.
Det var i Dala-Järna och den lille vägrade äta gröt - om den inte var stekt förstås då den intogs med största entusiasm.
Hemma hos oss i Norrköping var detta ett stående hot: "Äter ni inte upp gröten får ni den stekt till kvällsmat" - förmodligen ett av de hot som satt djupaste spår i oss syskon - inte syrran förstås som omhuldades med ängamat och ljufveligaste söt klappgröt, men det var för att hon var tjej förstås och inte riskerade att få ägna sig åt tungt skogsarbete...det där sista var bara skitsnack..
-Ja jag åt inget annat än stekt gröt med rårörda lingon, alldeles förträfflig mat, ett slags bröd där smöret var brynt och instekt - det borde provas av fler och nu i dyrtider speciellt.
Mamma fick koka gröten först, sedan låta den kallna och så klicka ut den i het panna med kärnat smör. Fortfarande idag kan jag känna den goda smaken av havre och brynt smör och lingon i kombination.
Jag frågar om han lagat stekt gröt åt sig själv i vuxen ålder.
-Nej, svarar han. Minnet är nog godare att leva på, jag är rädd att bli besviken, att kanske förstå att det alls inte var så gott jag minns.

Blondinbella - vem fan är det?

Jo, Jo jag vet det tillhör allmänbildningen numer att veta vilka B kändisarna är - människor som blivit kända för att de synts inte för vad de sagt eller vad de gjort.
Nu är det tydligen ett stort bråk på gång som enligt tabloiderna överträffar både kriget i Israel och svensk inrikespolitik.
Idag är blondinbella- carolinagynning - katrinzytomierska tredjestoff på Expressens löp på nätet och deras så kallade bloggangrepp på varandra får helt eget utrymme som om någon bryr sig? och det är klart att människor över lag gör - de bryr sig alldeles så in förbannat. Det bryr sig jättemycket mer om blondinbellas tårar för att hon inte hänger med i let'sdance än om det goda liv med förfinade smaker som jag brinner för och älskar.
Det är synd att det ska vara så.
Man blir nästan full i skratt.

Minsta möjliga motstånd och till dårskap gränsande

Vårt hårdstekta fläsk med vitlök och ostronsås

Jag tror att vi alla såg fram mot att klockan skulle slå 11:20.
Det är då vi samlas i receptionen på kontoret varje fredag och reser ner till vårt bord på Edsbacka Bistro för att äta långlunch och prata med varandra om sådant man inte pratar om på kontoret.
Så kunde jag inte motstå att äta kalvläggen igen. Det var några minusgrader ute, klart väder och kallt. Alltså kalvläggsväder och det var lika gott som sist.
Jag har sagt det förut att kärleken i köket kan mätas på limmigheten i såsen och läpparnasdärpå följande klistrighet, utan andra ekivoka jämnförelser!
Så var det att limmigheten satt som en klistrig marinadhinna i munhålan när vi tågade ner för att besiktiga en av landets kanske viktigaste offentliga konstverk, Vevax av Arne Jones:

Jag skrev om konstverket när det sattes på plats i början av 70 talet och vid ett flertal tillfällen hade jag förmånen att få besöka Arne i hans ateljé, titta på när han jobbade, vara med och samtala.
Nu står konstverket/skulpturen, av en av 1947 års mäns viktigaste skulptörer, där, skavankig och klottersanerad, sönderetsad i den vackra ytan. Det är så oerhört viktigt att sådant som detta bevaras till eftervärden, den samlade konstnärliga erfarenhet och det storslagna uttryck och gestaltning som finns inkapslad.
Tyvärr är det ingen som lyssnar, ingen som reagerar, ingen som gör något. Konstverket får förfalla i sin egen förtvivlan över beslutsfattares ytlighet, okunskap, dumhet.

Lite längre bort har det beställts en formslapp och uttryckslös idrottsskulptur i en rondell. Skulpturen består av formklippta plåtsilhuetter av höjdhoppare. De dinglar i stålbågar. Meningen är väl att uttrycka spänst, rörelse, hastighet och hurrarop, men resultatet är något som påminner mer om slaktkroppar hängande på steglingsstolpar idragna en aln långa dragnaglar med hullingar. Det är vedervärdigt vid en jämförelse, att detta är något som får vara iögonenfallande medan den verkliga konsten förfaller.

Tröstade oss med gula, äggsmäckade kinesiska nudlar och hårdstekt fläsk med ostronsås som även lille August estmerar med största entusiasm om med ätpinnarna i högsta hugg.

F/L avskalad enkelhet

En havskräfta med knorr, lysande presenation och makalösa smaker. Tänk att fläsk och skaldjur går så bra tillsammans.

F/L igår ikväll, allt var rätt och Eva Sjöstrand var klädd i klaraste rött. Intensiva samtal och lika intensiva smaker, många skratt åt oss själva och breda leenden åt maten.
Jag är ju lite av part i "målet" och med ett visst engagemang med Björn Frantzén och Daniel Lindeberg, men det är ett ännu mer medvetet matlagande i köket och som kommer ut på tallriken, ännu mer hänsyn till smakernas rytm. Jag hade anledning att tro att detta inte skulle vara möjligt, att det skulle vara svårt att hålla i konceptet och framförallt att utveckla det, förfina, men det är precis det som gjorts. Fläsket och havskräftan, den milda paprikapurén mot mjölkkokta marulken och så ankan serverad perfekt bakad med konfiterade lår tillsammans med rödbetsstrimlor. Ärligt talat var presentationen av ankan ganska fattig, jämfört med många av de övriga, men smaken som fanns inkapslad däri drog iväg oss till himlen.

Skaldjur och leversoppa

Smaka på ordet - "leversoppa" - hur kul låter det?
Dessbättre smakar det fantastiskt när den tillagas efter kinesisk-thailändsk tradition. Finaste kalvlever med fett fläsk.
Skaldjuren var idag frysta räkor och lika kall bläckfisk, tinade går de utmärkt md röd curry i vilken man fräser vitlök. Rödlök drälls i när räkor och bläckfisk blivit genomvarma, bladselleri också och så lite ostronsås och chilli.
Till det åt vi basmatiråris.
Kommer ni ihåg det sena 60 talets och tidiga 70 talets kladdigt kokta råris som var överlevnadskost för fattiga studenter om man hade tomater till. Det var före nudelsoppans tidevarv. Jag kunde blanda i ett ägg i kladdet, kanske kall kokt skivad potatis, kokta skivade morötter, linser. Ja för katten, på restaurant Fröet i gamla Klara kostade en stor portion lite mer än fyra kronor och då var allt makrobiotiskt och odlat utan gifter, närodlat till och med, snart 40 år sedan. Fröet fick stänga när Klara revs, var väl utanför sin tid redan då fast i fel ände.
Men det var det jag skulle säga - basmatiråriset som är aromatiskt smakrikt, GI-vänligt och med tuggmotstånd blir härligt precist i riskokaren.
Leversoppa, het, aromatisk, tung

Krubb i Sveriges Radios Meny i P1

I morgon torsdag är det som vanligt dags för Meny. Jag brukar inte puffa i förhand, allrahelst inte då mina egna inslag sänts - jag har nämligen sällan koll. Idag har jag det och i morgon sänds ett inslag om köksmästaren Jesper Värn. Han är dagiskock nuförtiden på Ekbackens förskola i Nacka Sjöstad och han bemärks med att sänka råvarukostnaderna med 40 procent genom att laga mat på riktigt.

Lyssna på honom i morgon 10.03, eller på reprisen senare om natten 00.03. Jag skulle misstänka att han också är med i den kortade varianten på lördag kl 16.03. Annars går programmet som vanligt att ladda ner i efterhand från Menys hemsida "senaste sändningen".