onsdag 17 mars 2010

Ingen (o)rättvisa i Guide Michelin


När man läser dagens DI så kan man inte vara annat än medkännande med Stefano och alla hans kollegor på Operakällaren som nu efter 13 år förlorar sin stjärna - kanske gick det på för mycket i trygghet och vana, men visst måste det svida något alldeles förbannat: På 30 sekunder sveptes allt det bort vi arbetat för i 13 år, kommenterade han sorgligt.
Och Lejontornet också, lite längre bort på gatan sett från Frantzén och Lindeberg, med en stjärna i går morse och utan denna morgon.



En tröst i nöden är väl att dessa förlorade stjärnor inte går till någon annan krog utan hamnar i intet. Det finns inte ett visst antal stjärnor att fördela per land efter antalet invånare utan stjärnor utdelas bokstavligt talat endast efter smak. Tydligare kan inte det exemplifieras än med Derek Bulmers ord (ansvarig redaktör på Guide Michelin) att Frantzén Lindeberg är en enkel restaurang där det lagas exceptionell mat. Så är det helt enkelt - det fanns aldrig något tvivel om att ge f/l två stjärnor - nu är jag lite part i målet (och låter som mamman som såg sin son i vaktparaden och konstaterade att hon trodde nog sonen var den ende som gick i takt), men visst håller denna exceptionella krog trestjärnig standard för bara den hade haft en pariseradress hade den omedelbart fått tre stjärnor.

Och visst är det roligt med Björn F och Daniel L när de stod i TV4 morgon TV i morse och svarade hur de nu skulle arbeta för att behålla den andra stjärnan. Med självklarhet förklarade de att det enda intressanta var att jobba vidare mot den tredje. Jag vill minnas att det var exakt det svaret Christer Lingström en gång fick av sin "mentor" George Blanc när han ställde samma fråga.!

Samtidigt i TV går något slags program som kallas för just "stjärnkockarna" som kändes så vansinnigt tendentiöst att jag orkade i två sekunder - men tillräckligt för att hinna se att matmänniskor med någon slags rang inom matsverige lånat ut sig.
För att inte ta loven av vad stjärnkockar egentligen är så kanske man bör tona ner det där med stjärnor i andra sammanhang - en stjärnkock är nämligen bara och endast och allenast en kock som fått en stjärna i Guide Micheln! Basta - för detta är den enda definitionen.

Läs förresten om hur det började på Frantzén Lindeberg - den korta historien hittas här och beskriver bland annat vad som serverades innan publiken ens nått fram.

3 kommentarer:

Fredrik sa...

Hej Göran
Man får nog ta det lite lungt med att prata 3-stjärnor och jag instämmer fullkomligt när det gäller tv programmet du nämnde man skäms över titeln. "nu kan vem som helst bli stjärnkock" tolkar jag det. men det sorliga nu är det är att nu börjar förväntinngarna och kraven att leverera, det blir inte lätt och deet är egentligen nu som jobbet börjar jag vill samtidigt ge ett stort grattis till restaurang Frantzen/Lindberg eller vell done som man säger.

Lagers tabberas sa...

Jag tror inte tre stjärnor är en omöjlighet utan bara ett nästa och naturligt steg - plötsligt sker det, för att travestera svenska spel och triss.

Det är klart det finns förväntningar och höga krav - men å andra sidan är ju det en del av jobbet i den högre divisionen, annars kan man ju alltid gå och bli stekvändare på ett hak! Som om det skulle vara ett alternativ.

Kerstin sa...

http://www.svd.se/ego/_s185/http://www.svd.se/mathalsa/krog/restaurang-leijontornet-slar-igen_4460185.svd