Fr.v Lovisa, Alma, "Sangha Nayaka" Bhante Dhammaratana, chefsmunk på Stockholm Buddhist Vihara, jag själv och Rodjana med August.
"Vårt" närmaste Tempel ligger bara tio minuter med bil bort i Jakobsberg, på¨Sångvägen nio. Ändå har vi inte varit där tidigare förrän idag.
Jag uppfyllde då en önskan att söka upp templet, en önskan jag formulerade när jag fyllde jämt för snart sex år sedan (de var inte 30 och inte 40!!!) och fick förmedla en ceremoni till mina uppvaktande vänner genom bland andra "Sangha Nayaka" Bhante Dhammaratana, chefsmunk på Stockholm Buddhist Vihara som tillsammans med Luang ta Chaowat på templet på Värmdö och några noviser kom hem till oss i Sollentuna, bevarat som ett av mina starkaste minnen.
"Sangha Nayaka" Bhante Dhammaratana. Möt munkarna på Viharan i en närmare presentation här.
Nu satt vi där, hela familjen i den Sri Lankesiska helgedomen och det kändes väldigt bra. Bhante Dhammaratana höll en välgångsceremoni med recitaion av suttor från den buddhistiska kanon Tipitaka på Pali.
Ceremonien föregicks av tedrickning och samtal med fruktsallad tillsammans med andra besökande familjer och munken.
Jag är så stolt över familjen och ungarna som befann sig i en situation som är helt annorlunda den de är vana vid men som på ett nästan nedärvt sätt följde ceremonien till punkt och pricka.
Det hängivande i det hela är lugnet och närvaron, det absoluta nuet och fokus.
Det här har inget med påsken att göra, möjligtvis med passionen. Hemma var det lengravad lax och hastmålade ägg.
Så har vi tack vara vännerna Kjell och Goy begåvats med en espressomaskin som går varm just nu.
söndag 23 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Fina familjen! Särskilt den där minstingen, så söt att man vill äta upp honom. Lite avundsjuk på din bränna, det känns avlägset med en sådan nu!
Vilken fin ceremoni ni verkar ha deltagit i.
Skicka en kommentar