lördag 28 juli 2007

Gooh! for Gooh!


Skulle köpa halm på gamla lantmännen i Arninge idag. Hela familjen i bilen och vi var hungriga så det blev en paus på Gooh!, Cattenaccis koncept med mikrad mat.
Lite okunnig personal, alldeles för ung för att bära en sådan butik helt ensam, men hon gjorde så gott hon kunde och sprang mellan bakeoff och drivein och torkade bord och tog hand om gäster och kunder.
Maten prövade jag när idén var ny och jag återsmakade kalopsen idag, Rodjana tog en fiskgryta och ungarna Operakällarens köttbullar med potatismos och gräddsås.
Det är lite anonymt i smakerna, lite för lite sälta och okryddat.
Nu har vi ju varit ute en del i sommar på smabbmatsstället och i den konkurrensen befinner sig Gooh skyhögt över i kvalitet.
Hemma på kontoret sätter mikron igång vid elvatiden och en misstänkt unken doft går genom korridorerna av ”maträtter” som inköpts på ica i plasttråg. Jag fattar inte att denna slags mat ens kan ses som ett alternativ, det både luktar och förmodligen smakar vidrigt. Lika illa är det med mikrade rester folk tar med sig från gårdagsmiddagen. Jämfört med det där är Gooh! hög gastronomi.
Och så här i efterhand kan jag nog säga att visst – vi åt och det var gott.
Jag skrev om Gooh! i den numer bantade och alltmer anonyma tidningen Restaurangvärlden för något år sedan och berättade hur konceptet uppstod:
-Jag jobbade tvåstjärnigt i Frankrike och där fanns tio mikrovågsugnar i köket. Jag pratade med Stefano Catenacci.
Tillsammans med Lantmännen startade han Gooh!, en kedja måltidsbutiker med mikrad mat, mikrad i alla led!
I ett och ett halvt år satt han i en liten skrubb på Operakällaren med sitt smakexperiment och en mikrovågsanläggning.
Storebror Alessandro, VD för Nobis, realiserade en dröm om god mat till alla och till ett hyfsat pris.
Lantmännen, hade fortsatt utveckla tankekonceptet med AXA. Från Gryn till hälsosam mat.
Alla tre möttes, Alessandro och Stefano Catenacci och Håkan Lundstedt VD för Lantmännen AXA. Det blev Gooh! med hjälp av ny teknologi från Chalmers.
Uppfinnaren Joel Hammer hade tagit fram en apparat som på ett enkelt sätt och med mikrovågor kunde tillaga mat i slutna förpackningar i stor skala.
Råvarorna läggs i trågen helt råa, något förbereds traditionellt som vissa såser, rotsaker och potatis som inte har samma tillagningstid som kött, men längre än fisk. Sedan försluts förpackningarna med mikrofilm med backventil. Luften släpps ur förpackningen när maten tillagas och kan inte komma in igen.
-Stefano har jobbet att lösa tillagning och smak. Han ensam svarar också för val av rätter. Hade han inte lyckats skulle han knappast satt Operakällarens signum på produkten.
Maten tillagas i Almnäs utan för Södertälje i det gamla militärstorköket på nedlagda Ing 1. Här jobbar elva anställda och på menyn finns 25 rätter hittills kompletterade med en rad desserter, sallader, bröd och olika drycker.
-Det finns GI-märkta rätter och vår nyckelhålsmat är i majoritet. Vi har också Operakällarens klassiker på menyn.

Jag prövade i samband med den artikeln Stefanos egen favorit, blåmusslor, som visar sig ha en mild och balanserad skaldjurssmak med en skön smörighet utan att vara fet.
Thailand ligger inte långt borta i smak med kokos och citrongräs. Hans förkärlek för det asiatiska avspeglar sig i flera rätter. Torsken med Garam Masala är ett ytterligare exempel och fläsket med den röda curryn är alldeles förträffligt, men kunde vara ännu lite hetare. Kalopsen smakar som när man var barn med rikligt av kryddpeppar och lagerblad och en annan klassisker, kalv i dillsås, har en fin balans mellan syra och sötma och ett kött som smälter i munnen.

-Operakällarens varumärke är viktigt och företaget ska hålla premiumkvalitet. Vi ska ge högsta möjliga kvalitet inte bara i det vi serverar utan också på det sätt vi är, säger Jonas Regnér marknadsansvarig på Gooh!.
Nu är vi hemma igen och förbereder middagen. Det blir kaoniew med marinerat torkat kött och prig bun nam pla,

3 kommentarer:

Viktoria Schiöler sa...

Tycker att mikrade gårdagsrester kan smaka mums. (Äter du aldrig det?)

Lagers tabberas sa...

Nej ärligt talat gör jag inte det. Men det är mer för att jag inte står ut med doften i kontorsköket när alla de andra kör sitt ICA skit i mikron. Annars tycker jag väldigt mycket om resträtter, Lapskojs är en favorit till exempel.
Jag tycker inte heller det är livskvalitet att sitta vid skrivbordet eller ensam i kontorsköket och äta sin lunch - jag vill iväg, gärna tillsammans med n ågon och jag vill se folk under lunchen, koppla av jobbet och jobbmiljön helt.

Viktoria Schiöler sa...

Jag f�rst�r, blev lite nyfiken bara. �r inte heller f�rtjust i mikromat, men �ter det n�n g�ng i bland av bekv�mlighetssk�l. Det �r s�llan gott med den sortens f�rdigmat.