måndag 16 april 2007

Döden i riksdagen


Alldeles nyss i riksdagens interpelationsdebatt ställde Hans Wallmark (m) och Börje Vestlund (s) en fråga om dödsstraffets globala avskaffande till sin utrikesminister Carl Bildt. Frågan omfattade också om de HBT personer som avrättas för sin lägning.
Wallmark vill att det internationella engagemanget måtte öka. Sveriges mycket tydliga och värdemässiga hållning ska synas.
Wallmark informerade att Kina svarar för 95 procent av världens alla avrättningar. 10 000 avrättade per år på Fastlandskina. Taiwan, Japan och USA måtte också avskaffa dödsstraffet jämte ett 70 tal ytterligare länder.
Bildt underströk att det råder en total politisk enighet i Sverige mot dödsstraffet och för dess avskaffande i världen.
Man kan fråga, detsamma som jag gör i min ganska så nyutkomna bok "Döden i skogen" att över 30 procent av svenskarna vill återinföra dödsstraffet och betydligt fler bland ungdomar.
Som ett nästa svar på detta hävdade Carl Bildt att det är nödvändigt att fortsätta diskutera dessa frågor, det handlar om opinionsbildning. Alltså trots att det råder politisk enighet så länge riksdagen funnits i modern form att avrättningar inte hör hemma i demokratin så måste saken ändå ständigt diskuteras och då mest för att det internationella opinionsarbetet ska kunna gå vidare.
Bildt tar upp frågan på utrikesministermötet inom EU om tio dagar. Där ska utrikesministrarna då förbereda en strategi för att så småningom och inom FN få till stånd en resolution.
Hans Wallmark, kristen företrädare tog till korset, förhoppningen och döden i ett försök att göra ett färgstarkt inlägg om hur mycket dödsstraff går emot det kristna budskapet.
Börje Vestlund (s) gick genast till ett självklart motangrepp och menade att det är i länder där Wallmark har religiösa trosfränder som det finns stora problem.
-HBT personer får bara uppleva lidandet. De kristna är anledningen till att vi förföljs i olika länder, hävdade han.
Wallmarks vända till kristenheten för att söka stöd är ytterst tveksamt. Hade han läst "Döden i skogen" skulle han förstå. Kristenheten med dess företrädare prästerståndet var de som mest ivrade för dödsstrafet. Rädslan för Guds vrede var stor och om inte dödsstraff utmättes skulle Gud straffa människan kollektivt. I 1734 år lag fanns det 68 brott som straffades med döden, de flesta religiösa brott.
-Ytterst måste det till en värdegrundsförändring. Sverige är inte fläckfritt i det fallet heller, förklarade utrikseministern.
-Dödsstraffet är fruktansvärt och ovärdigt varje samhälle som säger sig vara mänskligt. Det fanns en galgbacke inte bara i Jerusalem utan också i Stockholm och den användes frekvent.
I "Döden i skogen" ger vi utrikesministern och alla andra adressen till över 500 svenska avrättningsplatser. Där ligger de döda fortfarande täckta av mkossa och stenar eller av miljonprojektens stora byggen. Tänk, någon kan ha en avrättad mördare under sängkammargolvet (vi har exempel på det). Ingen har någonsin från myndighetshåll, från regering eller departement eller från kyrkan ens brytt sig att be om ursäkt - det kanske är dags att göra det nu. Ursäkta alla de liv som gick till spillo, alla de döda som dödades i statens namn och för brott som idag förbigås med en axelryckning.


Köp boken här eller här eller här.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Kristna MOT dödsstraff... ja det finns alla slag.

Lagers tabberas sa...

Erik
Ja, det finns faktiskt. De som läser NT och förstår att man i denna nytolkning reviderar många av de mosaiska lagarna. Som Kristus som sitter i öknen och där ser en kvinna komma springande mot honom jagad av en grupp män. Kvinnan hade syndat genom otro och männen var upprörda - de skrek att kvinnan skulle döldas, att hon skulle stenas. Jesus hindrade dem genom sin uppenbarelse och sitt ljus och sa: Den som är utan synd kaste första stenen. De hindrade sig och gick iväg. Kvinnan frågade: Herre Du hindrade mina förföljare och Du straffar mig inte. Och Jesus sa - gå nu, och synda ej mer.

Lagers tabberas sa...

Synd att Du inte fick någon fisk förresten! Men Du fick väl inget bottennapp heller? För det brukar vara så i både fiske och livet att den som aldrig får bottennapp får heller aldrig någon fisk, den som inte sett mörker kan inte uppskatta ljuset etc...
Hade sett fram emot att möta en stolt storfiskare.