söndag 25 februari 2007

Paltkoma - vardagsvana!


Efter finliret och den helsköna gårdagen på Edsbackas Bistro blev det vardag på en lördag och en köksbordsmiddag.


Nu har vi bestämt oss för att just sådana middagar ska präglas av dubbelt så mycket grönt som annat på tallriken och till och med jag börjar vänja mig, mycket tack vare den fantastiska olivolja vi köpte i höstas och som kommer från en toscansk liten familjeolivlund. Plockad sallad av olika sorter, lite avokado med algsalt från Bjäre och turkisk yogurt och ripplad olivolja - det duger.


Vi var på Martin Olsson förra veckan och fick med oss godsaker hem, eller "latsaker" som vi också kan kalla dem. Bortgjorda kroppkaker av finpotatis och med rivet rimmat läggkött som är mättat av kryddpeppar. De bästa köpepaltarna man kan få. Alldeles lätta, förvisso vita och precis lagom stora och bara något kladdiga. Annars har jag tidigare alltid föredragit typen knytnävsstora så som de serverades på Reidners under Hemse Torgdag om hösten på Gotland, råpotatis, grå, fransiga och med vitsås, skirt smör och lingon. Så kan man visst fortfarande få dem fast uppstekta på konditoriet i Burgsvik.


Paltar har ett alldeles speciellt spatsiöst utrymme hos mig i både mage, själ och hjärta. Tänk också vad det smittat av sig både till Rodjana och småbarnen som kastar sig över bunken och liksom jag själv gärna vill ha extra rimmat långsamtstekt eller rostat rimmat sidfläsk till vid sidan av.


Okey att man sedan drabbas av paltkoma och en gnutta matångest lägger sig över pannan men det går över med pladdret på TVn i soffan med ungarna i en hög på ett täcke på golvet och ett kuddhav. När fåntrattarna utan sångröst åkte ut ur melodifestivalen var både själ och mage, tålamod och mättnad lättad. En ytterligare härlig matdag som inleddes vid lunch med klar buljong, mörkokta broskben och kokgurka var så till ända. för morgondagen har vi andra planer och nu ska jag ta hand om köksstöket, mitt i natten!

1 kommentar:

Christina W sa...

Kroppkakor ska avnjutas och det är endast hemmagjorda som duger. Mormors var bäst...och hennes delikatesskroppkakor kommer jag aldrig mer få åtnjuta. Ingen gjorde dom som hon. Små som köttbullar och underbart goooooda