måndag 26 februari 2007

Fika på dagis


Föräldrafika på dagis varje morgon - för oss är det numer en självklarhet

En morgon för ett halvår sedan stod det där bara på dagis. En termos med hett vatten, en skål med tepåsar, mjölk, socker och en termos med nybryggt kaffe. Allt i ett hörn i korridoren.
Föräldrafika fick plötsligt en ny betydelse.

Det inte bara smakar fantastiskt och får föräldrar att stressa ner i dagislämningen, välkommendoften med kaffe om morgonen är obetalbar!


En lapp på väggen förenar i kaffestunden på dagiset.

Meningen är att föräldrar ska lockas att stanna några minuter extra vid lämningen av sina ungar, slå av en prat med personalen och helst av allt möta varandra. Vårt dagis är multikulturellt. Några av föräldrarna möter aldrig människor utanför sin egen grupp - vågar inte själva och svenskar vågar inte möta dem. Integreringen går långsamt i denna köckenmödding av nationaliteter i det gigantiska miljonprojekthuset som dagiset ligger. Här är det korridorer, nio våningar och betong som gäller. För att konkurrera med villadagisets vackra gräsmatteträdgård måste betongdagiset presentera livskvalitet på annat sätt, utflykter, promenader, skogen, mystiken, pedagogiken och ha en personal utöver det vanliga...och så föräldrafika varje morgon förstås!


"Fröken Erik" har själv nära till kaffet och sätter sig ner med föräldrarna, sedan är samtalen i full gång.

unga fröken Erik var den som lockades av förslagen och som dukade upp.
"Det är Du och en till som fikar varje dag och en dricker te, en annan tar med sig koppen på promenaden till pendeltågsstationen".
Det tar tid att införa nya kommunikationsvägar.
Vi läser samtidigt i lärartidningen om ett dagis i Gävle där man inrättat ett speciellt föräldrarum för samtal och för umgänge.
Själv vaknar jag varje morgon och dukar upp grötfrukost till barnen och de vuxna, havre, råg, korn, linfrö och rårörda surlingon. Kaffet? Ja det tar vi på dagis!

3 kommentarer:

erik sa...

Snyggt jobbat, Lager!
JAg fyllde i lite på min blogg, men i stort sett samma.

P.S:
Det ser ju inte ut som varken du eller jag har speciellt trevligt när vi njuter kaffet, eller hur?
Men jag antar att det är det nordiska vemodet.

Lagers tabberas sa...

Så här är jag svarat på Fröken Eriks blogg där också en annans nuna lyser av kaffevemod en arla morgonstund:
Tänk man väntar på en ytterligare utbyggnad, att mellanöstriska bakverk ska läggas fram, socker och honungsdrypande, svenska wienerbröd med mormorshosta och sockersnor, thailändska äggulebakverk, srilankesiska pannkakor etc. Eller? Nä förresten, en slät kopp är helt Okey - det ska vara liksom i hastigheten, i brytningsskedet mellan sängvarma barn och hetsigt arbetspass. Det där med internationaliseringen i smaken brukar vi ju komma ikapp på dagisets internationella matdag då alla föräldrar tar med sig var och en från sitt - jag har haft ungar på dagis i 20 år snart och räknar med ytterligare en liten generation och har varit på lika många internationella matdagar. Vi svenskar är i minoritet - vad tror ni vi tar med -Pannkakor, herrejesus, när det finns kalops!

Kinna sa...

Vilket bra initiativ. Det är så sant att det inte finns jättemånga naturliga mötesplatser för att ta nya kontakter. Man behöver inte gå längre än att det t o m kan vara svårt att knyta bekantskaper i Stockholm om man kommer utifrån. Jag minns mitt första halvår här med ensamma helger. Klättrade nästan på väggarna.