Sallad på coppa och pomelo

Jag gillar motståndet i pomelon, som den känns i munnen, den liksom har en gnisslig ton och är ganska torr i tuggan ända tills efter bettet då alla aromer lösgörs och hela munhålan fylls av en hel salig blandning av lemoner och kryddor.

Tillsammans med den lite dova saltiga smaken och fetman från coppan och grön mixad sallad av skott så blir det här en sådan där fin lördagsanrättning hopbunden av en nyslagen chilimajjo.
Vem jag åt den med?
Bästa och finaste Kristina Ericsson.

Lugnetburgare med rökt kikärtsröra och tryffelmajonäs

En del dagar blir vi lite loja och orkar inte ställa oss och göra borgliga middagar. Då väljer vi det lite plockigare hemmahamburgeriet istället.

Köper ganska så fet färs. Lovisa gör alltid burgarna i köket, Lugnetburgarna. Hon gör dem alla lika stora, lite annorlunda och helt perfekta. Så steks de till en innertemp om 54 grader. Då hinner de gå upp till perfekt rodnad och saftighet.

Burgerbrödet, det där från affären, det skiter vi högaktningsfullt i. För det första håller de alldeles för höga kemilkaliehalter och för det andra så smakar de skit redan i mun.
Valde skivor av en Grand Blanc istället.

Struntar i klassiska tillbehör, sallad Okey, lite pepprigare. Kikärtsröra. En burk färdigkokta silas från och spolas med vatten. Minst en dl olivolja ska i tillsammans med en matsked rökt paprikapulver, en tsk salt och saften från en halv lime. Mixa tills halvslätt med stavmixer, tycker om när det är lite crunchy.

Majjon, hemkörd på två små äggulor och två/tre dl rapsolja, salt, två kapsyler sockerrörsvinäger och en tsk engelsk senap. Sist droppas en tsk, minst, vit tryffelolja i.

Brunchkalas igår - jätteläckert

Alltså, nu är det väl en och annan som inte håller med, men jag känner ibland som att jag aldrig har tid, aldrig har tid till att skapa egna traditioner och vila i dem. Blir egentligen bara stressad och splittrad av jular och midsommar, sammankomster och fester. Men samtidigt har jag en sådan längtan efter dem, dessa traditioner, att mötas, umgås, träffas över god mat, intressanta samtal, nya möten.

Så har jag träffat en människa som har allt det där, (och allt övrigt att önska för den delen) jag själv varit för splittrad för att fokusera på. I söndags var jag av en alldeles speciell anledning bjuden på brunch hemma hos Kristina E. Förta gången jag fick träffa närmaste familjen, alla barn och barnbarn, bonusbarn och deras barn och deras respektive, mamma och hela konkarongen.

Vaknade av den trygga doften av starkt svart kaffe och väldigt mycket kärleksvärme. Det är en sådan trygghet i att ligga kvar i sängvärmen och underhållas av köksljud.

Så dukades det upp. Allt för att tillfredställa allas olika behov. Amerikanska pannkakor med olika slags sylt och lönnsirap, ägg med tångkaviar och majjo, äggröra, vegetarisk bacon och riktig bacon, sojakorv och små riktiga prinskorvar, fröknäcke och nybakade scones serverade med en helt magnifik hemlagad lemon curd, små semlor med hemgjord mandelmassa, några med choklad och andra utan, fruktcocktails med grekisk yogurt och fröer som müsli, apelsinjuice och svart nybryggt kaffe.

Och alla möten med dessa människor, så angenäma, underhållande, inbjudande och varma och ur den närmaste familjekretsen. Det är ju inte helt lätt att bli introducerad, men med en sådan buffé kan det ju inte misslyckas. Det är märkligt hur mycket lättare det är att umgås över gemensam måltid.

Oj jag glömde det som stack ut allra mes utöver den hemgjorda lemoncurden, nämligen glutenfria brownies. Det är ju lite missvisande egentligen att kalla dem för "glutenfria", det känns så alternativigt och när jag satte tänderna i den första så hallå! släng Er i väggen alla dessertkockar och finlirare inom bageri och kondis - det här var nog de bästa brownisarna jag smakat. Lite av macaronkänsla på ovansidan och med ett löst chokladigt inre.

Så här gjorde Kristina dem:

100 g rostade hasselnötter

250 g smör

2 dl kakaopulver

4 medelstora ägg

4 1/2 dl strösocker

några nypor salt

2 krm vaniljpulver

2 dl mandelmjöl

1/2 tsk bakpulver

Ugnen ska stå på 175 grader och en långpanna ska förberedas med ugnspapper. Hasselnötterna är lätta att rosta i en het järnpanna, akta bara så att de inte bränner. Hacka nötterna fint och smält samtidigt smör och rör ner kakaon. I en annan bunke ska ägg och socker vispas pösigt. Blanda sedan ihop alla ingredienser och bred ut över pappret i långpannan. Ställ i mitten av ugnen och grädda 25 till 30 minuter. Svalna av och skär i brownierutor.

Årtets Kock direkt på GT och rostad blomkål med brynt smör och rökt paprikapulver

Man blir lite inspirerad av Årets kock, trots dåligt detaljerade bilder och en alldeles för het Anders Dahlbom som hela tiden avbryter och överröstar sin presentatörspartner Alexandra Zazzi, onödigt och kränkande. Någon kunde väl pratat med Anders under sändningen.
Inspirerad, jo, i all enkelhet, bara sugen på något gott. Blev ett rostat blomkålshuvud med brynt smör, charlottenlök och rökt pulver på paprika. Smällgott.

Ett litet blomkålshuvud, ugnen på 250 grader. Olivolja över hela huvudet, låt eventuella kronblad sitta kvar. Kör så att huvudet blir ugnsrostat runt om. Salta. Kolla så att det är genomvarmt och mört, vänd ofta. Bryn smör med lite salt. Hacka en chalottenlök fint. Lägg upp ett halvt litet blomkålshuvud på tallrik, ös brynta smöret över, drössa över hackad lök och lite rostad rökt paprikapulver. That's it!

Mässa, tryffel och korv

En sådan där snöig vintersöndag. Som upplagd för eftermiddagsmässa i Turebergskyrkan. Blir bra som avslut på barnveckan och som uppstart mot taxibeckan som kommer.

Hemma blev det enkel söndagsmiddag med barnen. En snabb champinjonsoppa med bröd, lagad på hemgjord mandelmjölk och lite hönsbuljong.

Korv med bröd är aldrig fel även om Lithells smakar lite väl mycket fyllnadsmaterial, men OK, värmd med svartpeppar och lagerblad och lite chalottenlök.

Strimlad Romansallad med delade plommontomater,
bundet med en hemslagen tryffelmajonäs

Skippade korvbröden som inte tillför någonting annat än en svampighet, byttes ut mot tunnkavlad pitabröd istället och då med en sallad på romansallad och plommontomater sammanbundna av en hemslagen tryffelmajjo. Att vi också dukade fram kylskåpets hela arsenal av senap är heller inte fel, bland dessa en rysk variant med pepparrot.

Sewr ju mest ut som rågmjölsgröt, men är en tjock
champinjonsoppa lagad på hönsbuljong och mandelmjök

Sådärja, veckan slut och nu mot nästa. Blir utmanande, inte så mycket för att köra taxi utan dels för att en hel bok ska granskas, en massa nya jobbkontakter ska tas och att jag blivit "utfordret" på FB av Jan Erik Willgohs att visa fem bilder. Får se hur det blir med det sistnämnda...ska nog gå bra det också!

Scones ffg med snabbmarmelad och hallonsylt

Jag har inte bakat scones sedan bullslöjden i skolan. Nu gjorde jag det, denna snöigt vintriga morgon.

Hade ett kuvert saffran som fick gå i och istället för vanlig standardmjölk som degvätska körde jag i hemgjord mandelmjölk. Blev hur bra som helst.

Skrivarveckan och barnveckan håller på att slutas. Nästa vecka blir det taxivecka. Både trakteras och inte. Mitt uppe i en omskrivning av en kommande bok. Blir inte sällan så att precis när den är lämnad får jag lite kalla fötter och tänker: Det här kan göras så mycket bättre. Så är det alltid. Tror det är rädslan över att behöva ta fram en skämskudde (har inte behövt göra det än tack och lov även om jag får skriva som Ferlin att "Gud må förlåta mig somliga rader"). Egentligen handlar det om distans. Jag lämnar en text som jag iofs är nöjd med. Slappnar av och låter bli att tänka ett tag. Går tillbaka i texten när den kommer inlagd, mallad och nästan färdigdesignad. Då, då, smäller det till i skallen och jag ser på orden på ett helt nytt sätt och känner omedelbart att "det här kan jag göra så mycket bättre". Och så får det bli. Två kapitel omskrivna i natt. Handlar väldigt mycket om att rensa upp, täta och göra enklare, spetsa till, inte så många ord utan bättre ord. Får köra resten i taxibilen under väntan på körningar i veckan som kommer. Ska vara klart till mitten av nästa vecka för att lämna till en lektör på ett förlag.

Mina söndagsscones

Det här behöver Du:
4 dl vetemjöl
2 msk bakpulver
50 g smör
1/2 tsk salt
1 kuvert saffran
1 tsk socker
2 dl mandelmjölk

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader, lägg bakplåtspapper på en plåt. Stänk lite vatten på plåten så ligger pappret säkert och slätt.
Tärna kallt smör fint och nyp ihop med mjöl siktat med bakpulver. Använd händerna och se till att massan blir lite smågrynig.
Stöt saffran med socker och vispa ner i mandelmjölken. Häll mjölken över mjöl/smör blandningen och rör kraftigt med en slev.
Klicka ut sex till åtta scones, gärna oregelbundna i formen.
Grädda tio till tolv minuter. Servera med apelsinmarmelad och med en tät smörig hallonmarmelad.
Självfallet ska det te till.

Kaffe med tulipaner till frukost

Nä, Kristinas tulpaner ska inte ätas utan står där som en föraning av våren trots sjunkande temp utanför köksfönstret, en vår att vänta på extra speciellt 2015.

Vabbar med en tillfrisknande liten gosse som haft feber och en djäkla rosselhosta en hel vecka.
Ute ligger snön med harspår, rävspår, kråksparkar och rådjursspillning. Aldrig trott att friden kunde vara så vit. Nåden så stor.

Inne, en spisa ribb med pressat kaffe, stora förväntningar, ett manus i datorn som snart är färdigskrivet, ett annat manus på nästan 250 sidor som ska skivas om. Bra att få den distansen till det egna skrivna, att "det här behöver bearbetas och falla på plats" och samtidigt inse att det är lyckligast av stunder att älta, som en ordmeditation. Att ta tag i efter vabbet med lillgrabben.

Nu bara kontemplation över en kopp kaffe på vit linneduk, tulpaner och kontrast. Detta lugn har jag nog inte uppnått på 40 år. Stort!