Föreningsmässa för Hembygdsföreningen - avstamp mot digitaliserade texter och nytt sätt att kommunicera

 Just den där första bilden Lovisa tog på Föreningsmässan på Stinsen förra helgen är intressant, den uttrycker forntid och nutid i samma andetag.

Sollentuna Hembygdsförening lovade förra årsmötet att ta första steget in i den nya tiden, ett slags 2.0. Den tiden är nu.

Föreningen har precis inlett arbetet* med att digitaliserade det mesta som skrivits sedan 30 talet fram till nu. En ohyggligt rik kunskapsbank som nu blir sökbar in i minsta detalj.

De gamla människorna som levde på höjden ovanför Edsbacka Bistro under folkvandringstid (det är utgrävningen av deras gravar som visas på skärmen och som kan läsas mer om här) hade självfallet inte haft ett uns motstånd mot utveckling. Dessa människor tog tillvara allt som gjorde livet enklare, allt som gjorde dem klokare, kanske allt som gjorde dem andligare(?).

Så tänker vi också, även om det finns bland oss äldre som hellre ser att allt finns på papper för att det blir mer verkligt då. För att göra resonemanget lite mer kryptiskt är det väl samma människor som kanske har svårt vid allt abstrakt tänkande. Sådana som säger att de är andliga, men inte är i närheten för abstraktioner gör verkligheten ogripbar.

Jo, jag håller med om att ett bokbord är gripbart och rejält och dessutom trevligt. Men jag är samtidigt övertygad om att detta bord med skrifter, pamfletter, rapporter, årsberättelser snart kommer att få samma funktion som en trivselbrasa i vardagsrummet. Några kommer att säga: "Har Du läst det på riktigt" och syfta på pappersutgåva. Andra konstaterar att de sökt efter kunskapen och tagit den till sig. Snart kan vem som helst gå in på sollentunahembygd.se och gå in med till exempel sökordet "Årsberättelse" och få upp den senaste årsberättelsen, läsa på skärmen, eller för den konservative, skriva ut på papper. Självfallet kommer det att gå att söka på specifika ord som förekommer i det samlade textmaterialet.

Även Sollentuna Folkdansgille var på
Föreningsmässan och bjöd på folkdans från scen

Det skrivna arkivet, det reella arkivet, är viktigt och man kan konstatera att vid en inläsning av allt det samlade materialet kommer vi samtidigt att få ett överblickbart referensbibliotek där allt vi skrivit och editerat genom alla år kommer att finnas i fysisk upplaga på säker plats.

* Man kan fråga hur vi inlett arbetet? Jo, genom att börja sammanställa materialet fysiskt, ta fram olika sökbibliotek, undersökt inläsningsmöjligheter och välja lagringsplats

Bekantskap med Sebastiens Brödpassion vid vindmalet mjöl från Överby Kvarn

När vi träffades var det som vi känts vid länge, ändå har vi inte träffats mer än små korta stunder här och var, knappast minnesvärda. Nu har vi plötsligt blivit  "nästangrannar" och fick ägna varandra några häktiska minuter uppe på Överby Kvarn.

Sollentuna hembygdsförening har via bidrag lagt ner nästan en kvarts miljon kronor under hösten för att klä kvarnen i en ny panel. Den blev helt fantastisk och man känner sig stolt över att vara deltagande i besluten som bidrar till att allt kommer att fungera med kvarnen ytterligare många år.

Sebastien Boudet är en av de första som fått se kvarnen sedan den renoverats och var naturligtvis klart imponerad över detta slags fullt fungerande monument över en tidig teknikhistoria förvaltad av nutidsmänniskor som orkat bry sig!

Överby Kvarn är faktiskt den enda fungerande väderkvarnen i hela Stockholms län.

Sven Andersson, en av "mjölnarna" i
Sollentuna Hembygdsförening

Den 22 dennes spänns dukarna för kvarnvingarna och om vinden är den rätta mals det vindmjöl i den nyrenoverade kvarnen. Vindmalet mjöl flyger! Finns att köpa på plats och ger världens bästa surdegskultur.

Hitta till Överby: http://goo.gl/maps/VHyAg
Så var det den här länken som visar kvarnen i full gång, kolla in!

Torkning som konservering - smakkoncentrat!

Den 30 september öppnas dörrarna till en halvdag på Hersby Hembygdsgård som till en del ska gå i torkningens tecken. Torkning som en av de äldsta och kanske mest smakförädlande konserveringsmetoderna. Kryddörterna från kryddgården ska plockas och torkas. Vår svampexpert* är på plats och vid sidan om experthjälp för att hitta det bästa av matsvampar i svampkorgen kommer hon också att visa hur man bäst torkar svamp för vinterns behov.

Jag torkar regelmässigt allt möjligt. Som i veckan torkade jag mästerligt god högrev som först fått marinera i rejäla skvättar fisksås, rejäla skvättar pojkesoja, en lite mindre skvätt ostronsås, grovstött vitpeppar, en lite skvätt lime.

Så 55 grader i ugnen med fläkten på och glipa i luckan. Efter några timmar är det klart. Lysande till kladdris och fisksås med chilli.

*återkommer snart om detaljer för Årets Höstmarknad på Hersby

Kåt på thai, en studie i ส้มตำ

Jo jag skrev så i en rubrik en gång för några år sedan och syftade naturligtvis på thaimat i original, (hur kan detta missuppfattas?) maten med hetta och massor av sälta och smak. Aldrig förr har jag fått så många besökare på bloggen som timmarna efter att denna rubrik publicerats.

Jag lockar fram det inlägget från december 2007 för där inkapslat ligger väldigt mycket kunskap om den thailändska keramikmorteln och maten som kommer ur den.

En av de två ägarna till JP Thai i Vallentuna
Johnny Gustafsson

Så här är det nämligen att jag och Lovisa åkte till Vallentuna häromdagen i akt och mening att köpa oss en thailändsk lermortel då den förra jag köpte för 16 år sedan naturligt gick åt mammahållet när vi flyttade isär för ett drygt år sedan. (läs gärna blogginlägget om en god mortelhustru). I Vallentuna hamnar jag ibland i min taxi. Av en händelse hittade jag JPThai bakom centrum. En trivsam och innehållsrik thaiaffär med det mesta man kan behöva och till hyfsade priser. Tyvärr verkar jag ensam kund där de flesta gånger jag varit där. Affären är värd en större kundkrets.

I stället för somtam och kaoniew igår blev det
nudelsoppa på färska udonnudlar och
med bläckfisk jag
redan hade i frysen

Fick också en sådan stark längtan efter en het somtam ส้มตำ och till detta krävs förutom malakao (omogen papaya), lime, torkade räkor, chili, vitlök, jordnötter, tomater, socker, fisksås. Och så ska den serveras med kaoniew tycker jag. 

Nu har vi alla ingredienser hemma och morteln står transportdiskad och klar, i morgon fredag ger vi begreppet fredagsmys ett riktigt ansikte bortanför räffelchips.

Djefla skitsommar, men ganska lustig ändå.

Den här lille sensommargynnare, en grön vårtbitare , Tettigonia viridissima, mötte oss härom eftermiddagen på ytterdörren

Just den här sommaren fick gå dit den själv ville. Våren otimades med grävning, fräsning, sådd och skisserna till växelbruket förväxlades och blev inget med. Annat jobb var så intensivt att hela trädgården i stort sett glömdes. När väl den var aktuell var det för sent och väldigt oplanerat. Jag gillar inte alls denna oordning, men lät den ske.

Så förlöpte sommaren åt alla olika felaktiga håll. Sniglarna tog groddarna av hundratals bruna bönor, gurkorna tror jag var dålig i utsädet. Annat var det antingen för kallt eller för varmt, för blött eller för skuggigt för.

Ändå kommer jag inte in i landet annat än med machete och då torde det väl vara som vanligt, men nej, det är några enstaka kraftiga bondbönor som lagt sig med tistlarna, det är tätt snårvindande ogräs som snärjer, det är liggande gråärter med ett mycel av förgreningar och det är ståndaktig grönkål som väntar på en frostknäpp. Allt annat är vildvuxet, rosor, buskage.

Mitt kubbvete bakåret, år två

Noterade att mina olika slags potatis ruttnat bort. Ovarsamma människor i grannskapet tar som vanligt "underdiskbänkenpotatis" med sig och sätter ut och då är bladfarsoten i luften på ett ögonblick. Väl i området tar det högst två dagar innan alla är smittade på samma sätt som hände på Irland i början av 1800 talet då 600000 människor dog av svält och en miljon flydde hungern till USA.

Det som ruttnat kastar jag på vår offentliga kompost som blir till parkeringsplats snarare än jordförbättring. De potatisar jag lyckas rädda är inte större än unga champinjoner.

Så nu, tänkte jordförbättra med fint grus och hästskit, men vem orkar kärra det och höstfräsa ner innan vintern? Jag är ju dränerad på kraft mitt i sjukdomen. Rensar ur allt som växer om det så är fröigt och ilsket ogräs och lägger på komposten varvat med höstskit (färsk hästskit) från Överby. Jag menar, alla förutsättningar till överlevnad i det växtmaterialet försvinner i hettan, spelar roll om det är kvickrot eller kirskål. Så småningom, förmodligen till våren, ska perenna rabatterna rensas och gallras, västgrupper ska delas och sättas runt. En perennrabatt ska får fortsätta ut över ena sidan och den andra ska hallonen få ta över.

Snart, förmodligen i sjukskrivna veckan, ska jag skörda mitt kubbvete och för hand skilja agnar från vetet och sedan mala. Utslaget visas här inom kort.

Maran rider - en kort liten text om att inte kunna sova

Det är natt. Kom i säng hyfsat vid midnatt. Lillgrabben hade värmt sängen, han är som ett batteri. Jag lade mig för att läsa ett gammalt hyfsat manus som det inte behövs mycket ansträngning för att lyfta igen och fortsätta med.

Slöt si så där kvart över ett. Det kändes gott.

Bara några timmar senare vaknar jag och är med ens helt klarvaken. Tittar efter sköterskan. Hon tycks utgången. Letar efter markeringsstaven hon skulle slagit ner i sängen, en ten med en vitmålad ände - hit men inte längre, eller snarare här i från och bort över.

Vad hade hon sagt? Hon visade papper, var ligger dessa? Och, hade hon inte med en droppställning med en stor påse vit kontrastvätska.

"Du är inskriven igen på KS från 11/9 och Du får inte äta eller dricka på tre dagar. Den stora kontrastpåsen ska vi sätta igång redan på söndag"

Jag glider ur sängen, går runt. Får för mig att sjukhuset glömt kvar två stora sandsäckar i plast. Dessa lägger man på nedfallande täcken och lakan på var sin sida om bädden för att det ska se slätt och fint ut vid ronden då överläkaren kommer. Jag hittar inte de tunga sandsäckarna, inte heller droppställningen. För för mig att jag drömt.

Det ovanliga är att jag lägger mig igen och drömmen fortsätter mala på.

"Eftersom vi egentligen inte vet vad Du lider av så ska vi göra en stor gastroskopi. Vi gör den under narkos då den är så omfattande och svår för Dig."

Men...?

Det går ansenligt med tid. Jag fortsätter drömma och ifrågasätter. Frågar lillgrabben bredvid om han sett eller hört något. Han mumlar och drar mer täcke över sig.

Vaknar, det känns tungt. Tar inte det här slut? Reflekterar inte att klockan bara är halv fyra om söndagsmorgonen. Tänker, det kanske har kommit ett brev, eller sköterskan lämnade ju papper.

Inser nu att det som sagts i natten inte kommer att ske. Att jag bara är kallad till provtagning på tisdag och läkarsamtal på onsdag. Bläddrade snabbt upp sjukskrivningspappren, läkarna vet visst vad jag lider av! Konstaterat!

Men hur ska man kunna sova på det här?

Tittar på en dramatiskt dokumentär om sillrom för japan som ska levereras exakt i rätt ögonblicket för att kunna gagna barnalstrande.

Stekt strömming med stompat mos på potatis och morot

Det finns en, kanske två om man inbegriper bekvämlighet, anledningar till att jag återgår till OBS Rotebro efter att ha lagt stället i malpåse sedan den sista mars.

Rätt genom butiken längst in där den forna OBS restaurangen en gång huserade, där ligger Hillstedts fisk, vår närmaste och med ett brett utbud och en hel del kunskap om fisk.

Konstaterade häromdagen att ett kilo strömming på mig själv och tre barn är nada. Det blir till middag och så blir det till några kalla flundror som blir liggande till frukostmat, kalla med lite salt på smörgås. Skulle bara tänkt på att ha tagit ett och ett halvt och fått en del över till inläggning med lök.

Nu när jag handlat fisk och lite mjölk på OBS ( som egentligen heter Coop Extra Rotebro) passade jag på att ta ut återbäringen från kortet och köpa lite bröd trots bråddjupa erfarenheten och det sanslösa mötet veckorna innan jag ställde konsum i malbåse. Läs om det hela här!