Gåsagille mitt på dagen

Gås på Edsbacka Bistro

Skåningarna kan säga vad de vill - GÅSEN ÄR STOCKHOLMARNAS!
För så är det att förr var det gåsfarming ända upp till nedre Norrland. Det präglade även stockholmarna till att äta gås till vardags.
Under drottning Kristinas hov (mitten av 1600) hölls det rikliga och stora gåsmiddagar då det även bands girlanger av granatäpplen och citrusfrukter i taket.
Den bästa svartsoppan
Alltså vanan vid denna gastronomiens pärla fanns sedan urminnes tid då en stockholmskrog började envisas med att bjuda gästerna till bords Mårtensafton med svartsoppa med krås, stekt gås med äpple, plommon, rödkål och sås samt avslutningsvis äppelkaka bakad av äpplen och smulad kavring (sedemera kallad skånsk äppelkaka).
Vi stockholmare kan vara ganska stolta över denna huvudstadstradition och att den till och med estmerats av skåningarna i så hög grad att de allra flesta går omkring och tror att traditionen är skånsk, pytt.
Det här är en bakelse - helt perfekt

Visst äter skåningarna gås och visst har gåsen serverats i olika skepnader på de skånska borden, självklart - de skånska landskapen är fortfarande gässens landskap - men gåsen åts utan annan tradition än att det var god spis och absolut inte förgånget av svartsoppan och allrehelst inte med det vi kallar skånsk äppelkaka utan snarare med en syltkaka eller något liknande enkelt och sött.

Vart jag vill komma?
Jo till att vi i fredags njöt av gåsalunchgille på Edsbacka Bistro. Vi är ju några stycken som har som tradition att äta där om fredagar.
För rejält antal veckor sedan annonserade vi för Fredrik Pettersson att det inte vore så dumt med en gås med tillbehör till lunch. I torsdags när vi var där för middag meddelades det oss att gåsen var på väg och skulle serveras nästkommande dag.
Jag har ätit Fredrik Petterssons svartsoppa ett antal, jag vet inte hur många, gånger. Den är lysande och med krås därtill - finns inte maken i avlånga landet! Gåsen var köttig och mör med enormt mycket smak lyft av de klassiska tillbehören, äppelkakan var meditativt mäktigt god.
Satt vi i tre timmar?
Jag tror vi gjorde det!
Tabberaset gåsamätt på Edsbacka Bistro. Tack Jan Dahlqvist för bilderna!!!

Ny Epostadress

Varje gång jag får en ny epostadress, vilket tack och lov inte händer så ofta, uppstår det omedelbart en hemkänsla som om adressen var i något slags symbios med mig själv - allt i ett, adress och jag själv.
De allra flesta gånger som har resulterat i ett epostbyte har det varit en leverantör som sålt sig till en annan leverantör som i sin tur lovat att behålla adressen, men som snart brutit sitt löfte.
Då har det känts som att skiljas från en bil man boat in sig i år ut och år in.

Jag hade ett tag en Internetleverantör som fanns någonstans upp i den svenska urskogen och var så liten att när man ringde supporten så var det alltid direktören själv som svarade och när man sa vem man var så frågade han om barnen mådde bra.
Det är den leverantören som är orsaken till att jag hade en ganska krystad men ändå hemtrevlig adress som slutade på @wtnord.net.
Många av mina vänner har den adressen till mig - ni kan kasta den nu, för från och med denna timme 1:56 så finns det ingen mottagare - mailen kommer obönhörligen att förbli oresponderade.
Min nya adress som jag inte skriver i klartext för då får jag en massa skräpmail är som följer:

lager (alfakrull) tabberaset.se

Är det så att Du har anledning att kontakta mig och Du har min gamla adress kvar i datalådan - Ändra nu!!!

Några få rader till ett "Äventyr"

Häromsistens hade kommunen en presentationsdag på ett närbeläget köpcentrum. Alla nämnder och kontor fick presentera sig, dessutom underleverantörer och andra tillknutna.
Luftfartsverket var där, förmodligen för att Arlanda ligger nästgårds och kan användas i kommunikationen med hågade entreprenörer som vill etablera sig här.
Vår lille August har ärvt flyggalenskap av sin far - det liksom säger ogenerat "tjong" vid åsynen av flygetyg. Sålunda blev vi fast i Lfv:s hörna där det bjöds flygaffischer, information och sötsura karameller. Så fick jag ett papper och penna i handen också - en liten tävling om hur många passagerare som varje dag passerar på Arlanda, hur många butiker, hur många krogar, hotell, barer etc. Avslutningsvis skulle det formuleras ett litet argument om varför just vår familj skulle vinna en äventyrsdag med övernattning på Arlanda.
Mest på skoj rafsade jag ner att det hade "varit kul att åka till Arlanda utan att nödvändigtvis åka vidare"...något åt det hållet.
Igår ringdes det från lfv är jag var på jobb i Strängnäs och en röst meddelade att vi vunnit! Så nu blir det övernattning i Jumbojetshotellet, lyxmiddag, SPA med massage, shopping och flygtornsbesök - hur kul som helst!

Vinstbevis, klicka på bilden för att läsa det finstilta

Fiskepudding som jag aldrig lagade den förr

Noen ganger hender det at min norske fortid gjør seg gjeldende. Særlig i det vi spiser hjemme - fiskepudding, for eksempel - som kunststudenter var akkurat det et billig alternativ i et Oslo der det på den tiden, knapt tilbys fersk fisk.
Det finns en alldeles utmärkt norsk fiskpudding att få i Stockholm - sök den.
Liksom all fisk kan även fiskpudding varieras och tål väl att marineras så som Rodjana gjorde idag.
Marinad: Misopasta, sockerrörsvinäger, honung, peppar, rapsolja och nam prig pau
Strimla fiskpuddingen och salladslök, sockerärter och noriark.
Marinera i några minuter, blanda, servera.

Nattens Drottning mitt i Halloween

Jag är inte vän av konstlade traditioner som det i Sverige nypåfunna Halloween mitt i Allhelgona eller kanske det är så att jag borde vara det? Jag har väl kanske andra sätt att tackla mörkrets makt och fara än att fejksynliggöra den.
Sen är jag så svår när det gäller den ständiga väst-östliga kultur och traditionspåverkan. Jag kan inte ens fira dagens dag (det firandet också amerikanskt) fars dag, fembarnsfar som jag ändå är!
Så ger jag utrymme till stollerierna och finner något amusant däruti trots allt, som Lovisa som vacker skräcködla och barnen som kom med frukostbricka till sängen i morse med ett wienerbröd som fått mogna i en skolväska över natten - helt jävla underbart!

Pumpagryta i panëngcurry, kokoskräm och lårfilé av kyckling samt självklara ingredienser som limeblad, horapa (seet basilika, fisksås och spansk chili. Het, närande ettrigt god med ett rent otroligt smakdjup - passa till Halloween!

Edsbacka Krog läggs ner - stängs efter 27 år!

Fredrik Pettersson - foto Torbjörn Jonasson för Edsbackakocken

Sveriges första tvåstjärniga krog (Guide Michelin) slår igen portarna den 27 februari.
En föraning ffick vi när Christer Lingström lade över verksamheten, hastigt och lustigt, på Fredrik Pettersson - en gudabenådad matlagare som brinner för tradition och smak, men knappast en krögare i nivå med teamet Lingström som toppstyrt krogen sedan starten - Fredrik får nu tyvärr bära nesan av att vara förlorare.
Man kan säkert skylla nedläggningen på mycket runt ikring. Till och med att krogen inte längre är ensam om två stjärnor i Sverige eller varför inte skylla på vädret - lika fåfänga förklaringar båda två - Edsbacka Krog har inte lyckats kommunicera gästerna. I den snarare information som mött "publiken" har man låtit förstå en nedmontering av exklusiviteten i att besöka Edsbacka och njutningen av den överflödigt härligt teatraliska maten. Istället förklaras att Edsbacka är en folklig krog som man kan "slinka in" till och äta redig husmanskost efter svenska traditioner - det håller inte sa vi redan då och vi fick rätt.

Grundvärderingar
Edsbacka Krog skulle stått upp för sina grundvärderingar och inte försökt insylta sig i en massa trams om att vara en lite exklusivare kvarterskrog - folk gick inte på det - och de som verkligen vill ha exklusivitet valde självklart andra krogar - de som vågar vara och stå upp för exklusivitet.

Aura av längtan
Jag har haft förmånen att få följa Edsbacka krog sedan starten. Åtskilliga middagar har det blivit och lika många stora matminnen.
Under ett antal år var jag utgivare och redaktör för krogens kundmagasin "Edsbackakocken" som gavs ut varje jul som en gest från Christer Lingström till gästerna och gynnarna - ett tjuvkik om spelet bakom kulisserna, en lockelse.
Rodjana jobbade i krogens kalla kök och kockar som kommit och gått har blivit våra personliga vänner.
Christer Lingströms envishet med att alltid bara välja det bästa av råvaror till köket och av det skära bort drygt hälften skapade en aura av längtan och lycka vid borden - urskickligt.

Diskretion, en självklarhet
Självfallet var det med denna "lycka vid bordet" som krogen skulle kommunicera och stå upp - bemötandet redan i kapprummet som fick gäster att känna sig, inte bara omhändertagna utan, utvalda - renheten, perfektionen och inspirationen. Hit kunde jag gå inkognito och vara säker på att jag fick vara sådan, diskretionen var alltid total.
Sorgligt för Christer Lingström, Fredrik Pettersson och alla i personalen - men allra sorgligast för publiken - det känns nästan som ett svek, men det är väl för att jag själv blir så förbannat ledsen.
Läs mer här

Rörstrands stämpel mitt i maten

Nä, men jag tänkte att det kunde vara intressant att veta - är det någon som är hemma på det här med stämplar och tid?
Förmodar att det handlar om 1800 tal - men de där andra stämplarna - signaturer?
Har inte reflekterat över det förr, pjäsen i målad porslin bara står där och har inte blivit upp-och-nervänd. Så åt vi middag ihop och någon vände på tallriken och då blev vi inspirerade att vända på lite annat och då hittade vi den här på bilden. Någon som kan skingra okunskapsmolnen?