För sexton år sedan gjorde jag ett inredningsjobb för någon tidning, minns inte vilken, men det var till påsk. Då besökte jag den enda svenska tillverkaren av påskfjädrar. Ett företag som köpte kalkonfjädrar att själva färga. Bara en ytterst liten exklusiv serie fjädervippor tillverkades av gås.
Jag tog fram den gamla artikeln och fick mig till livs den terminologi som användes:
”Flats” är långa fjädrar. ”Marabou” är ulliga som kommer från fågelns gump. ”Mollen” är mer spänstiga och tagen från bröstet.
Ur intervjun med företagaren som förser hela landet med svensktillverkade påskfjädrar saxar jag lite av vad som sades:
"Gåsfjädrar använder jag bara vid elegantare bindningar, de är mer graciösa och då använder jag också inslag av fjädrar från tuppars nackar eller från pärlhönsbröst. Dessa fjädrar tar jag från Kina eller Vietnam. De blir som små konstverk."
Företaget importerade all fjäder att färga och binda till påskvippor. De svenska slakterierna fjädrar kalkonerna industriellt vilket innebär att man kör fåglarna i något som liknar stora betongblandare md gummidobbar som rycker bort fjädrar och dun. (Så görs med all kyckling vi köper)
"Vi köper fjäder från Canada och Israel, där handplockas fjädrarna från de slaktade fåglarna. I tumlare trasas nämligen fjädrarna sönder och går inte att använda."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar