fredag 9 maj 2008

Jordfräs i landet



En del säger att det inte är bra för mikroorganismer och maskar att röra i jorden om våren, skitprat!
Jag kör jordfräs och det blir luckert och vackert och jag spar en hel del kroppskraft eftersom jag har så stora odlingsytor och en styv lerjord. Jag håller på att jordförbättra dessutom med hästskit, kompost och torv och då är det nästan nödvändigt med jordfräs för att blanda komponenterna - och det är klart att jag ser skillnaden år från år - det är nog med släp ändå.

Just nu ligger de där odlingsbäddarna, stilla, grå, till synes fruktlösa.
Idag fick jag ner bondbönorna, de äldre från Bunge på Gotland som troligen har rötter så långt tillbaka man kan komma med en bondböna. Då menar jag inte Mexico 7000 f.kr. som är bönors datering (hur man nu kommit fram till det?) I Sverige omnäms bondbönor första gången i skrift under 1700 talet


Jag sätter dem supertätt, 12 cm, inspirerad av mina libanesiska, bosniska, turkiska, rumänska, italienska, syrianska, bulgariska, gotländska grannar på "Fyndet". De stagar sig mot varandra och tål en sommarvind bättre utan att lägga sig ner.

Löken kommer sig bra, haverroten syns inte än, men bakom glas och i värmen har majsen blivit tre centimeter, vattenmelonen är uppe, allt annat också, lite för fort kan jag tycka, men jag får väl skola om det som är bredsått. Jag tänker inte sätta ut före sjätte juni så det är nästan en månad kvar om inte metereologerna kan garantera frostfritt. I så fall kanske man vågar så bönor lite tidigare än normalt. Ska ha sojabönor, störbönor, och vaxbönor.

I morgon sår jag vitbeta, gulbeta och cirkelbeta, dill, mer persilja och så sätter jag mer potatis i den nyfrästa och djuvligt doftande jorden. Det är här gastronomin börjar!

1 kommentar:

KarinW sa...

Det låter härligt! Har blivit så inspirerad så landet/komposten som legat i träda i minst 10 år ska fräsas och odlas(och rensas hoppas jag)Har bara ett ört/salladsland som sköter sig själv.Får se om jag törs ge mig på någon av dina betor!