"Julig" ärtlunch med saffransgul pannkaka

Torsdagars klassiker, ärter med fläsk och pannkaka igår på torpet, Fyra minus och snötäckt, domherrar i trädet vid fågelautomaten.

Vi bjöd vänner på lunch på torpet igår, värmande vedspis, vit glögg, pepparkakor, ärter efter konstens alla regler med hemsyltat fläsk vid sidan om och grovt bröd bakad av faster Karin vid en kurs i surbröd på Järvsö bageri häromdagen.

Pannkakor hör till, men jag bekymrade mig inte om tunnisar utan gjorde en ugnspannkaka med saffran som en hint om att, ja ni vet vad som är i faggorna om en dryg månad.

När ärtorna serveras brukar jag slänga in pannkakan i ugnen. Ärtorna tar längre tid att äta än pannkakan att gräddas. Det är bra för pannkakan ska ha 10 minuter att stilla sig ute i rumsvärmen innan den skärs upp i bitar för servering.

Så här:

1 pkt saffran ½ gram

4 dl vetemjöl

1liter röd mjölk (Hälsinge mejeri Delsbo!)

1 dl grädde (från samma mejeri)

6 ägg

½ tsk salt

25 g smör till stekning

Och så här:

Ugnen på 125 grader. Mät upp mjölet och rör ut i hälften av mjölken och all grädde. Låt stå tio minuter och vispa sedan hårt. Vispa i äggen ett efter ett. Salta. Strö i saffran och vispa tills allt löst sig och att ”degen” är klumpfri. Häll över resten av mjölken och låt stå tills ugnen är het.

In med en långpanna. När den hettats upp ta ut och släng på smöret. Det ska vara så hett att smöret direkt bryns. Passa på att köra runt smöret så att även kanterna blir smorda. Ge smeten en sista uppvispning och häll i formen. Håll sedan tungan rätt i munnen och balansera in allt i ugnen igen på racken precis under mitten. Stäng och sätt klockan på 23 minuter. Kolla efter vart (alltså det är så olika ugnar) om pannkakan blåser upp sig. Ibland behöver den här 35 minuter för att få fin färg. Den ska vara blåsig och brungräddad valkig.

Det blev vispad grädde och lingonsylt från skogen i Hälsingland till, sedan kaffe.

Våra charkuterier i tätorten, Björks och Delins

Jag har skrivit det tidigare, om hur bortskämda vi är här uppe i Hälsingland med vår närmaste tätort, Färila som är utrustat med två fantastiska charkuterier, den ena Björks där vi handlar helt underbara korvar, enormt god blodpudding, leverpastej,  leverbiff, pölsa och falukorv som är mörk som en tjärad kyrkport. Här får vi också alspånsrökt sidfläsk och jag citerar August när vi var på väg hem senast och kastade oss in för att handla med till Stockholm – ”köp minst ett hekto av sidfläsket så vi kan äta i bilen”. När han fick se det tunna paketet sa han: ”Äh köp två så det i alla fall räcker till Bollnäs”.

Vid entrén står den, den gamla korvsprutan som vittnar om lång verksamhet på Delins

Den andra charken är en välordnad ICA – affär, Delins, som har lite av en lanthandel en trappa ner och stort eget charkuteri på baksidan. Deras rimmade fläsk kan man dö en smula för, speciellt det i lösvikt nyss upptaget ur rimlagen och fortfarande alldeles blött. Amerikafläsket, betydligt saltare (torrsaltad sugga) är ett måste till kolbullar. (Fatta lyxen att steka i järnpannan hemma i torpet på järnspisen!)

Och mitt i allt charksnack dyker en blöta upp. Det åt vi till sen lunch idag hemmavid.
Korntunnbröd kokt i mjölk och serverad med kallt salt smör,

Delins gör en falukorv ”Färilakorven” som slår all industrifalu med hästlängder. Säljer tonvis till jägare och fiskare på väg upp till naturen och lika mycket till samma folk när de åker hemåt igen. 

Ibland har de egenproducerat torkat kött och alltid en hel disk fylld med skinkor, rökta korvar, salamis och andra specialiteter. Läs mer om det jag skrivit om Delins HÄR och det jag skrivit om Björks HÄR!