I oäkta släktled

August Alexander Lager född 12/12 1880

Som man vänder på alla stenar så klarnar det. Hmmm, ja det låter ju lustigt.

Min farsa, som är utgången sedan några år tillbaka, han föddes som ”oäkting” dvs står som ”fader okänd” i kyrkboken från november 1921. Nu var jag inne och kollade. Han står också som ”Namnet obekant” och modern, det vill säga min farmor noteras som ogift. Av detta kan jag räkna ut att farmor Gurli ännu inte fyllt 20 när farsan föddes.

Farsan Tage Ingemar Lager född 16/11 1921

Bläddrar vidare. För det som fångat mig under hela uppväxten är att farsan togs om hand av sin morfar och själv uppfattade sig som lillebror till sin mamma. Vem hans farsa var yppades inget om, aldrig till honom, men till morsan långt senare när farmor och morsan kommit på god kant med varandra.

August Alexander Lyon Lager född 29 maj 2007

Jag fick alltså redan på min biologiska farfars namn bara två år innan farsan gick bort och jag satte igång efterforskningar och hittade rätt. Fick dessutom tag på fotografier som jag kunde visa farsgubben. Gubben som smet undan allt ansvar är ju också borta sedan länge och ligger nergrävd på en kyrkogård i Gävle. Han hette Lundin när han levde.

Så tänker jag på min farmors dilemma, se sin förstfödde som medlem i familjen men inte som sin egen.

Sångaren August Alexander i körens bakre led längst till vänster

Nej, det där med ”fostran” och att skilja på vad som är rätt och fel det fick farsan lära sig av August Alexander Lager, den jag själv fick kalla farfar och farsan i sin tur kallade farsan. August Alexander vars förnamn min lille August Alexander fått ärva föddes 1880 den 12 december.

Gick in i kyrkböckerna och hittade honom.

Han är son till änkan Catharina Carlsson född Hjort i Gylle. Under hans namn står o.ä

Kanske förklaringen till hans fördragsamhet när hans dotter kommer hem och är gravid men inte vill uppge gravörens namn.

Mårten gås? Vad är det? Med i pogrammet i alla fall. Ring P1 varför då?

Helena Rimfors från Österlen ringer in till RingP1 14:56 in i programmet, eller ”pogrammet” som "pogramledaren" säger det. Hon vill tala om Mårtens afton som är i antågande.

För en någorlunda beläst människa, någon som i alla fall har ett litet studielån som skuld eller i bästa fall ett lånekort på biblioteket, borde prat om Mårten Gås vara en trigger dan före dan.

Men inte för Emanuel ”pogram” Karlsten. När Helena från Österlen förklarar att hon vill lyfta fram Mårtens afton replikerar programledaren i SR P1 ”Mårtens afton?”

Emanuel frågar sedan ”Vem är Mårten?”. Inringaren börjar förklara.

Programledaren är helt vilsen och förstår inte alls vad det handlar om. ”Det här har jag aldrig hört talas om men förstår alltså att det är en Mårtens dag då alltså att man ska äta gås”. (fritt återgivet). ”Ja man äter en gåsamiddag”…”Gåsamiddag” Replikskiftet börjar så här lång dra ett löjets skimmer över hela programmet. Det är så pinsamt att man dör. Har han ingen producent som kan gripa in och rädda honom ur dumstruten?

Läs mer och allt jag skrivit om Mårten gås här!
Och läs gärna speciellt debatten med skribenten i Ystads allehanda här!
Lyssna på Ring P1, dagens utsändning, och det pinsamma debaclet om Mårtens Afton 14:56 in i programmet här!

En fantastisk tid med anglikansk musik

Det är väl sisådär 40 år sedan eller kanske ännu längre sedan. Vi är i Cambridge och London och vi sjunger av helsike tillsammans med Anders Lindström i Kummelbykören. Som "gästdirigent" och master framträdde Sir David Willcocks, vilken lycka att få sjunga under den mannen och från körplatserna i Kings College Chapel som första blandade kör någonsin.
Bilden fick jag av Anna-Lena Rignéus som kom på mitt senaste boksläpp för några veckor sedan.
Vilka är alla på bilden. Jag vet nästan alla! Vet Ni?

Som en påminnelse

vår vassa Assar

Målning med historia

Bilden är på Rotebro gästgivargård. Den är målad av min sambo Kristinas morfar Einar Noring, på 60-talet. Hämtade hem den alldeles nyss från Sollentuna Ram. Gamla passepartoen var gulnad och fuktskadad, ramen var trasig. Nu är den syrafri och säkrad för generationer framåt. Vi är bortskämda genom att ha en så fantastisk ramverkstad på nära håll med kunskaper i papperskonservering och säkring av konstverk. Rekommenderas å det varmaste med andra ord. Priserna? Jo lite högre än snabbverkstäder, men man betalar för kvalitet och kunskap!

Gästgivargården fick kreditivbrev av Drottning Kristina 1647 för att driva krog. Det finns massor av historia kring krogen. Något har jag själv lyft i boken ”Döden i skogen” (Ersatz 2006) och i en radioserie jag producerade under Linnéåret för SR P1 Meny, ”Diné med Linné”. (Tror ett av avsnitten finns med här)

Här bodde också konstnären August Malmström i olika omgångar och det sägs att hans målning Grindslanten är målad efter skisser i närheten av Gästgiveriet som också skymtar i bakgrunden på målningen jämte tornsprian av Sollentuna kyrka. Många Sollentunabor menar också att det är deras släktingar som stått modell till barnen som bråkar efter grindslanten så till den milda grad att flickan som sitter och gråter spillt ut korgen med nyplockade lingon.

Någon ur historien berättar om Gästgiveriet att halmmadrasserna var fyllda av möglig och fuktig halm och frukostäggen vid närmare besiktning var ”befröade”.

Nu slumpar det sig inte sämre än att det i morgon kommer att vara en rundvandring på denna historiskt intressanta plats. Det var nämligen här som Sverige förlorades till danskarna på allvar i slaget vid Rotebro då Kung Hans efteråt kunder krönas till Kung av Sverige i Storkyrkan. Slaget stod den 28 november 1497 mellan danska hären och ett uppbåd av riksföreståndaren Sten Sture d.ä. och lojala dalkarlar. Kung Hans hade då varit unionskung över Sverige sedan Kalmaröverenskommelsen 1483.