lördag 19 april 2008

Malaysisk kinesisk bloggsoppa



Sambal laksa är en östmalaysisk variant på en curry med nudlar, fläsk, räkor och ägg. Fantastisk och en smula överraskande rik i smaken och med en kokossötma i buljongen.
Hur lagade vi den då, så här en lördagseftermiddag?
Inte alls är svaret!
När jag bloggat tidigare om Siv och Jimi Chit-Nan Phang, våra grannar, så kommenterade en läsare "Jag vill också ha sådana grannar".
En kort telefonsignal: "Hej vi har malaysisk soppa vill ni komma ner och hämta".
Den satt som en smäck om man så säger.
En sor kinesisk skål med rykande het buljong och nudlar som var perfekta.
Och nu ska jag på 70 årsuppvaktning efter att ha bottnat eller snarare förfestat, med Phangs soppa.
En vän och journalistkollega, Helene Körner, fyller år.
Det blir inkokt lax med skarpsås tror jag.

fredag 18 april 2008

Pad thai



Den kan göras hur tam och smaklös som helst - den kan också lagas idérikt med smak som bottnar och som får hela munhålan att hetta till och fyllas av ett oändligt djup i sälta och sötma. Typiskt bra fredagsmiddag!

torsdag 17 april 2008

Glasfiskar - Pla ghæow



En tre - fyra centimeter lång liten glasfisk

Ordlösa onsdagen fick förbli en ordlös sådan och ordlöst skapar förvirring, tystnad är besvärligt.
Jag fick en hel del inlägg efter min ordlösa onsdagsbild.
Att det är fisk det handlar om är klart. Sedan är det frågan om vilken slags fisk?
Det är en av korallrevets många småfiskar som fläks och torkas och då blir helt genomskinlig. Förmodligen är fisken marinerad något före torkning.
Jag fick en hel påse med mig senast av dessa små drinktilltugg (för den som estmerar sprit lär den vara fantastisk med "Sang Som")
På thai kallas den för Pla ghæow som direkt översatt uttolkas "Glasfisk".
Nu ser jag fram emot nästa ordlösa onsdag.

onsdag 16 april 2008

Ordlös Onsdag



Fler ordlösa onsdagar hos Nejma

tisdag 15 april 2008

Färsk vitkål i thailändsk tappning



Det finns inget som smakar så färskt som färsk vitkål, eller snarare den mjällare spetskålen, nu som italiensk primör om förvåren. Mzan riktigt känner vad som är i görningen, speciellt som att forsythian gulnar nere på gården och rabarberna sticker upp lagom till att bli täckta m,ed en hink för att bli glasaktiga att blandas med vanilj och jordgubbe.
Lisa ger en italiensk variant. Här en thailändsk i berättad form:
Ett litet knutet spetshuvud strimlas efter att stocken tagits bort. Plocka ostronskivling i lika stor mängd som kål, riv i remsor.
Fräs i upphettad olja. Ringla ostronsås över och mata anrättningen med några skedar salta sojabönor, blanda och servera med stavar av långsamt vitlöksstekt riktigt härligt fett sidfläsk och en nam prig bun.

En enkel lunch på torkade räkor och aubergin



Visst finns det auberginer i Thailand!
En enkel lunch idag var stekt aubergin, stekt gul lök, hastigt friterade större torkade räkor, torkad friterad chili, färskskuren chili och lime och fisksås. Skuren gurka och vitkål till.

måndag 14 april 2008

Privat dancer-mänsklig nedmontering i Bangkok

Tidigt tog jag ett beslut att inte ens befolka nöjeskvarteren Patpong, Soi Cowboy och Nana Plaza.
Senast i Bangkok bodde jag dock på Nana hotel för att det är centralt och det är billigt och för att de har enormt bra frukost. Deras padthai går heller inte av för hackor.
Jag tog det där beslutet för att jag inte ens vill vara möjliggörare. Det är ett högst eget samvetsrenande beslut och betyder egentligen inte ett skvatt för hur det ser ut eller fortsätter vara.



Utanför hotellentrén varje kväll stod klasar med sminkade, pudrade unga kvinnor i högklackat och med alla attribut som kan tänkas, villiga att bli min för 200 kronor. Villigt kött.

Jag skriver det här för att det är sant och för att det är en sida av Thailand som alla thairesenärer måste mbli medvetna om att den finns. Det gör inte Thailand sämre.

Läste i natt "Private Dancer" av Stephen Leather. Romanen om det stora horeriet. Romanen om mänsklig nedmontering.
Pete - engelsmannen, jobbar som journalist i Bangkok och skriver infoböcker om landet för ett stort förlag.
Han bor precis i närheten av där jag brukar bo i Bangkok, ett ställe dit män, faranger (utlänningar), kan ta flickorna från nöjeskvarteret för någon timme, betala för sig och går därifrån.
En barflicka, en som dansar på baren kan gå fem-sex gånger varje kväll till ett sådant hotell, med olika män. Varje man betalar baren där flickan jobbar och köper ut henne för stunden. Så pågår det natt efter natt, vecka efter vecka, år efter år.
Flickorna som rekryteras till barerna kommer från landet, ofta redan där förnedrade och avskalade det som vi andra kan ha som skydd - vår oåtkomlighet.

Romanens huvudperson är alltså Pete som träffar Joy. En 20 årig flicka från Sisaket på gränsen till Kambodja.
Hon är redan driven i det hon är där för att göra - lugga så många som möjligt av besökarna på pengar och låta dem utnyttja hennes unga vackra kropp bara de betalar.
Lögnen om den stora kärleken finns där alltid, "love You too much, only You".
Pete lockas att försörja Joy. Det är hans stora kärlek i livet inbillar han sig. Med sex, löften om trohet och om att sluta sälja sig till andra betalar han henne "tjänstemannalön".
Hon är i själva verket gift med en thaiman, hon slutar aldrig gå med andra och hennes oskuld togs av hennes pappa redan när hon var tolv hemma i byn. Hon är Petes mardröm.
Pete blir så upptagen av sin kärlek som han till och med själv ifrågasätter: "Hon är inte som de andra, hon har till och med tatuerat in mitt namn på skuldran, varför vill jag ha henne så mycket?".
För att snärja henne och bli säker låser han in henne till slut och det hela slutar i en katastrof.

Det här är inte en bok som underblåser någon fördom, den belyser verkligheten som den ser ut, med människor som behandlas som handelsvaror, som köps och säljs, som vallas som boskap, som ägs och som utnyttjas. Det handlar inte om kärlek eller sex - det är en bok om makt, om kolonialism, om rasism, om knark, alkohol och kulturkrock.

Läs boken ISBN 9-789-4927-5