Mormorshallon, tåliga och söta

De var det som skulle vara förutsättningen för hallonhäcken på dagis, montessoriförskolan Myggan. Hallon mot nordanvinden och hallon som skulle vara söta som socker, lossna lätt från sina fästen när de mognat, vara röda, svällande, saftiga och sköna - lagom fär småungarna att mumsa på eftervart och så pass rikligt att det räcker till att lära ungarna safta och sylta, för det ska banne mig ingå i all slags undervisning.

Slog mig att jag ska ordna en konserveringskurs i höst, gammaldags konservering för jag minns morsans viktoriaplommon som smakade på ett sätt när man plockade dem från trädet eller ännu bättre som översötat fallfrukt. Så kokades de i sockerlag till fantastisk dessert med vispad grädda (uttryckt "grädda" från 1700-talets kokböcker)och då smakade de annorlunda. Så kokade morsan in dem som konserv och de där vintriga konserverna som öppnades med ett snäpp genom att man drog i gummipackningens lilla flärp smakade på sitt sätt - alldeles fantastiskt bra. Jag ska återkomma till det här för jag tror nämligen att just den där smakförändringen genom de olika processerna och genom lagring, mognad kommer att bli nästa stora trendgrej, ett slags tillbaka till realiteterna, tillbaka till självhushållningens smaker.

I helgen var jag i meditativ ensamhet på kooperativet, det vill säga förskolan, och grävde 20 hål för dessa härliga mormorshallon, tåliga till zon fem så nog ska de klara när nordan sätter i utan att bli utfrätta av köld. Större fara är nog lekande barn innan de förstått huru ljufveliga smaker sommarn kommer att ge.

Planterade också ett persikoträd bara för att det är mysigt för ungarna att se och i ett skyddat läge där jag tänker spaljera upp det. Fruktämnena är dock borttagna inför året då den späda plantan knappast skulle orka bära frukt utan att "bryta ihop", men till nästa år, då så kan barnen se de små ludna frukterna svälla, precis som jag själv kunde göra hemma hos in mofar som var bruksträdårdsmästare i Skärblacka, Gustaf Hallendorff, och hade persikor spaljerade vid entrén till sin trädgårdsmästarbostad.