Utländska bönor

Nu har jag helt hakat upp mig på det här med bondbönor och fortsätter även idag trots att vi hade en storslagen middag hemma hos oss med våra vänner. Middagen planerade vi redan när vi var på vernissage vid tretiden och frågade oss vad vi skulle göra med kvällen och kom på att vi skulle åka till Vinn och handla gemensamt och sedan laga ihop och vi gjorde en inköpslista som vi bröt emot direkt vid ostdisken och korvdisken och örtdisken och köttdisken och grönsaks- och fruktdisken.
Före sex åt vi ost och korv. Som tidig förrätt halstrad ungkalvlever med ärtskott, mangoldblad, vitpeppar och olivolja med en åldrad tjärig balsamico. Efter ”På Spåret” potatis med olivolja, dill och citron och stekt entrecote. Stekt sparris med olivolja, vitpeppar, avocado och parmesan. Örtskott med små körsbärstomater naturell. Glass, kaffe.
Vi skildes inte förrän nyss 02:20 och då hade snötäcket blivit 1 ½ decimeter.
Tillbaka till mina älskade bondbönor. De har blivit ikonen för våren. Just när jorden reder sig åker de ner i bredd, inga rader här inte. För om de sås med någon decimeter emellan så stödjer de varandra. Ogräset hinner inte komma till efter första rensningen. Visserligen blir avkastningen något mindre men jag behöver inte hålla på och rensa och det ser vackert ut med en stor rugge höga bondbönsplantor.
Livsmedelsverket har räknat ut hur nyttiga de är; Energi 59 kcal/245 kJ, Vatten 81 g, Protein 5,6 g, Fett 0,6 g, Kolhydrater totalt (ej fiber) 7,5 g, Kostfiber 4,2 g, Kalium 250 mg, ß-karoten 210 µg, C-vitamin 33 mg.
Förr kallades de för Turska bönor (turkiska bönor) eller Välska bönor och välsk betyder utländsk. Och redan när bönan först omnämns i Sverige 1775 (fanns här betydligt tidigare) så fanns det en rädsla för det utländska. Alltså Välska bönor var något att vara försiktig med, å andra sidan eftersom de var undantagna från tiondet så ingick de i 1700-talets skatteplanering och odlades i stor skala.