Det här med blommor

 

En slags vallmo

Fröer till nästa år

En annan slags vallmo

Rester av pionen

Lite fler bilder från vår blommande trädgård i norra Hälsingland

 

Älggräs

Källartaket

Vallmo (somniferum)

Pion

Riddarsporre

Närbild riddarsporre

Tror det är lokföraren Bergfeldts jätteärt

Märgärt

Trädgården i Hälsingland bortanför kökslandet

 Idag tog vi en tur till Ljusdal och käkade "streetfood" från Hälsingevagnen. Lax eller dragen kyckling med allehanda såser i färskt tunnbröd som gräddades á la minute i vagnen. Vi har ätit där förr och förstått att det är jäkligt bra. En sväng in på Ericssons bokhandel - en riktig bokhandel väl värd att stödja. Fick tag på Erica Åbergs bok Byggnadsvård - läsvärd när vi så sakteliga ordnar i det egna huset. Sen blev det möbeltjänst i Tallåsen för en lampa eller två.

Tog mig en runda i trädgården bortanför köksodlingarna och det växer så det knakar, varm och fuktigt väder med små regnskurar har gjort susen. Stödvattnar med nässelvatten och guldvatten här och var.

Det inre av stora pionen

En papaver...nej inte palaver, alltså Vallmo

Galen pion, någon som vet vilken sort's?

En vallmo i mullbänken...

...tillsammans med en gurkört

Vallmon igen.

Nåt upp efter en sten i skugglandskap

Källarrosen...

...som myllrar

Och på källartaket ska det slås så småningom när allt fröat av sig

Rallarros som heter nåt annat på riktigt

Krollilja, alltid önskad

Vår stora daggkåpa

Toppklocka mellan vinbären

Vallmo i vår trädgård

Sibirisk Vallmo

Sibirisk Vallmo

Sibirisk Vallmo

 

August på kohornskurs

Igår startade Delsbostämman och vi var på plats. Lördagen är kursdag, Augusts andra lektion för Riksspelmannen på kohorn Bengt Jonsson från Bollnäs.

Fantastiskt väder och fantastisk kohornslåt. August har ju tränat en del under vinter och vår och flyttades genast upp en klass efter att Bengt lyssnat till honom. Tråkigt nog fick August en av sina näsblodsattacker precis innan den andra kursen skulle börja. Inte värre dock än att han kunde vara med utan att blåsa. Nu har han en vallåt på sin repertoir, tidigare har det bara varit långa vackra toner och skalövningar.

August och Bengt från ett tidigare tillfälle

Igår var också tre veckor i Hälsingland till ända (usch så fort det går) så nu har han äskat paus i spelandet de veckor han ska vara hos mamma i stan. Sen blir det vallåtar från täppan och ut över de blånande bergen härifrån, inte första gången kohornslåtar spelades i nejden för det ligger en hel del Fäbodar runt ikring,

Försöker själv blåsa kohorn men en klarinettambis är inte som en trumpetarmun.

Nedan ett kohorn jag fick för säkert över 30 år sedan av Inger och Ingvar Oljelund. Jag trodde det var helt ospelbart ända tills August började blåsa i det och Bengt Jonsson gav det sin välsignelse.

      

                                                          

 

Vi gjorde en road trip

Det var egentligen August som ville och vi hängde på, en dag på vägarna och vi styrde kosan till Sveg. Oj, var vi redan igenom!

Ungefär mitt på ligger ett torg med Systembolag och där bakom, vid själva basen av torget, ligger det. Cineasten Café.

Jo, vi hade läst om kaféet i någon broschyr tidigare och tänkt att det var väl en sådan där gemen turistfälla som landskapet annars är så fyllt av. Men icke sa Nicke - kvalitet rakt genom. Först vid bakverken och sedan vid den hemgjorda glassen och så inredningen, ibland överdådig och alldeles för mycket, oftast sparsmakad cineastelegans. Ett slags minnenas allé.

Glassen är alldeles speciell och alldeles hemgjord och vi åt några toscamojänger som nästan, men bara nästan, slår Kakfén i Färila.

Zingo till och våra minnen rusade tillbaka. Man liksom inte bara minns hus Zingo smakade utan man minns ta mig fan varenda zingoflaska man druckit och med vem och vid vilket tillfälle.

Påminner mig att det är det jag brukar säga när jag föreläser om mat och om farsan som tappat lusten men som sken upp en dag jag kom till hans demensboende (vilket jävla namn) och bjöd på hemlagad kalvsylta från Percy's i Norrviken och röda inlagda betor. Han estmerade inte bara syltan i ögonblicket utan njöt också av alla kalvsyltor han tidigare ätit, han mindes miljöer och människor och babblade på så det stod härliga till om sådan han egentligen inte annars mindes för det var sånt han inte kom ihåg.

Så fortsatte vi ner mot Los och en loppis där som vi brukar besöka minst en gång per år (hoppade bageriet den här gången och koboltgruvan seen that done that). Där dök en västgötsk jägare upp med sin schäferhund som han brukar jaga tjäder med och vi hade ett helt fantastiskt samtal och lite senare dör det upp en 82 årig pensionär som fördriver tiden med att tillverka Lossulor ! De är varma och sköna och slitstarka insisterade han och berättade att ullen kom från Los, tovades i Lettland och förstärktes med kork från Portugal. Ju längre vi pratade och han visade verkstaden så kom vi allt längre in i hans liv. Märkligt nog hade han bott i huset på andra sidan åkern bort från oss på Antuna gård när han var barn. Hans för'ldrar flyttade senare till Betaniahuset på Rotsunda Torg, det som revs 1956 och han mindes människor och han mindes hus som ingendera längre finns kvar. Vi lovade komma tillbaka i sommar.

Sedan hem till trädgården, varmt, fuktigt och växande och med dopp i Ljusnan. Love Hälsingland!

Förmånen att bli nästan 70

 För så är det, fyller man 69 så är det en förmån faktiskt inte alla förunnat. Se på Mozart till exempel. Dick Harrysson gjorde ett utmärkt inlägg som svar på lyssnarfrågor här om sistens. Mozart blev bara hälften så gammal som jag själv men då var 35 dagens 69, i alla fall nästan.

Härlig frukostering på sängkanten

Så är det i alla fall att jag fyllde 69 den 20 dennes och blev furstligt uppvaktad med blomster och frukost på sängen. Paket fick jag i förskott och lyssna nu jävligt noga: En pullover av finaste garn ATT STICKA SJÄLV! Lysande, snart börjar jag. Följ med spänning h'är på bloggen hur pullovern kommer att växa fram.

Och det dukade bordet till middag...

Jag brukar säga att jag slutat fylla år, men då ljuger jag. Med så fina närmaste jag har så är det en ren glädje omhuldat av kärlek och värme, uppriktighet och uppskattning. Det är fint att fylla år och jag hoppas få förmånen att gå vidare genom åren.

...först med förrätt, västkustsallad med rostbröd...

...sedan gravad lax...

...med en alldeles utmärkt färskpotatis dressad med
hemlagad hovmästarsås

Tack mina älskade för all firning💟