Rester till lunch

Det blir så och det är alldeles utmärkt. Ett paket industribacon som ligger och skräpar, potatismos sedan igår, bara lite ägg och mjöl till och så sallad på tomater och spenat som får gå ett varv i baconfettet. Varsågod, varm sallad, bacon och potatisbullar.

Föreläser om döden och dödsstraffet

Kolla på "Döden i skogen" och lyssna på ett inslag vetenskapsradion gjorde med mig på plats vid Almare Stäket för en del år sedan.

Du som har lust kan boka in den 18 oktober klockan 13:00.

Den dagen är jag upptagen vid "Steks färjas läge" och avrättningsplatsen "Galgbacken"

i modernt tal "avrättningsplatsen i Stäket". Samling på parkeringen vid Hemköp sen guidar jag och berättar om händelserna på denna, en av över 500 offentliga avrättningsplatser i landet. Det blir ond bråd död från början till slut.

Se de förmodade gravarna där alla de avrättades skrottar ligger utan jordfästning. Hör de brutala historierna om barnamord, överfall, våldtäkt och rån och lyssna på domarna som förkunnades från "Sångstenen". 

En annan tid, en ond tid som inte ligger längre tillbaks än vi kan ta den i hand.

Välkomna säger jag och jag tror nog Almare-Stäkets Hembygdsförening gör det också.

Sån lättlunch med bönor, rösti och industribacon

Det var 1810 som Peter Durand fick patent på konservburken. Idén snodde den här engelsmannen från en fransman, Nicolas Appert som vunnit en tävling utlyst av Napoleon som gick ut på att hitta en förvaringsmetod för mat då fler i franska armén gick åt av dålig mat än av fiendens kulor.

Min morsa konserverade plommon som växte i trädgården. De smakade på ett sätt f'ärska från grenen, annorlunda inkokta som dessert med gräddmjölk och på ett tredje sätt konserverade under vintern. Fick sedan glaskonserven glömmas bort i en säsong eller två, tre så smakade de åldrade konserverna himmelskt gott, smakkoncentrerade i sockerlagen.

Det här om konserver har jag skrivit massor om i bloggen.
Reflekterade över konservmaten när vi åt lunchen idag. Kristinas rösti, bacon och vita bönor i tomatsås, genialiskt gott helt enkelt och med en minst lika lång tradition som julbord.

Ett slags lösen: Fläsk med raggmunk

Visst är det ett svenskt lösen om man nu kan säga att något är svenskt då inte ens krusbären är svenska!

Kristina är fenomenal på Raggmunk och mens hon styrde och ställde stekte hon på en rösti på kvarblifvorna av raggmunkesmeten.

Rårörda till och för mig blev det också rimmat stekfläsk, tyvärr inte av bästa märke varför Alma och Kristina inte estmerade denna kombo.

Med sig i sambobagaget har Kristina dock en äggakaka som enligt utsago inte går av för hackor. Lovar den lika mycket som gårdagens raggmunk smakade så har jag mycket att se fram mot.

Fram tills dess, en annan bra "äggakakerätt", för så är det att allt utgår från samma tänk, ugnspannkaka till exempel.

Så det så!

Med vråkar som sällskap

Alla dagar nu ute i trädgården ackompanjeras av de
unga ormvråkarnas skrik och konstfulla flykter

River bort odlingslådorna. Kommer upp skrot från generationers kompostering, ståltrådar, gångjärn, porslinsskärvor. Det går inte att odla på riktigt bland sådan skit. Nu är det storrensning på gång, meditativt. Jag gillar det, En hel skottkärra med kirs och kvickrotsrötter blev det, en hel plastsäck med plast. Fattar inte varför man lägger plast i en trädgård, plats som vittrar sönder och förstör jorden.

Allt sådant som rensar ur nu och som inte går att kompostera blir lågornas rov

Nu blir det mer biologiskt i landet, nedbrytbart och organiskt. Gjorde ju ett försök i våras för att se om det fungerar. Ett lager med kartong och sedan rejält med sabbad ensilage. Planterade gurkor, majs, pumpa och squash. Några plantor snodde sniglarna direkt, åkersnigel och en räcka snäckor. Men det som tog sig gjorde det så in i bomben. Gödslade med granulat av hönsgödsel. Idag såg jag varför det hela är så lyckat. Lyfte lite på ensilaget, den torkade ytan som ligger som hö över odlingsbädden. Där under hittade jag ett mikroliv av Guds nåde, med insekter och maskar och små kryp, ensilaget var varmt och fuktigt och längre ner hade det redan börjat bli friskt doftande kompost.

Så fantastiskt boende det 'här på Lugnet med nära till allt,
inte minst till gården och Tyras hönsgård där vi köper ägg

Så, nu kommer hela köksträdgården att göras om, läggas med kartong i dubbla lager och där ovanpå ett tjockt lager ensilage. Under höst vinter och vår kommer bäddarna att sjunka ihop varför ett nytt lager ensilage kommer att läggas på i mars eller så snart tjälen gått ur marken. Nästa steg är att trampa upp gångar och anlägga 1:20 m breda odlingsbäddar. Såsträngar dras i ensilaget och fylls med lite såjord. Där i direktsår jag en del av det som ska odlas. Plantor myllas ner med lite jord i gropar i ensilaget. För väster med pålrötter spettas hål upp i kartongen.

Glömde jag berätta att vi begick surströmmingspremiär här om
veckan och hemma hos Janne och Gittan. Upplyftande på alla vis

Gjort ett avsteg från principen att inte odla i lådor, men det utanför köksträdgården och för jordgubbarna som tidigare hyresgästen lagt under svart plast och som blandats med kirs och kvickrot.

Höstens långa skuggor och förändringens landskap vid Lugnet

Odlingslådor för jordgubbar, undantagsregel

Jag är, vilket framgått med all önskvärd tydlighet, inte vän av lådodling och pallkragsrabatter. 

När vi tog över Lugnet var köksträdgården inte bara ett ogräsmoras utan också ett lego av lådor och isolerplast och You name it' Sakta, men säkert, håller det där på att förändras och jag bygger bäddar i rader, förmodligen precis som den här köksträdgården var uppbyggd förr. När jag gräver hittar jag gångar av handslaget tegel mellan 1.40 m breda odlingsbäddar från öst till väst. Undrade länge varför det låg så mycket sönderslaget tegel vid sidan om odlingen. Förstår nu att det är bortgrävda gångar när förre odlaren byggde om med sargkanter och plastmattor.

Lade upp en provodling i våras med kartong i botten över en bädd som var fullständigt övervuxen av kirs och kvickrot. På det lade jag misslyckad ensilage och sedan gjorde jag små gropar och satte förodlad majs, pumpa, gurka, bönor och squash. Det funkar! MEN, skulle haft ett dubbelt kartonglager i botten för att isolera helt. Nu blir det odlingsbäddar på det viset till i höst så att de får stå till nästa vår och "ligga till sig". Hade först tänkt sätta grisar i köksträdgården, men det blir för mycket besvär inser jag.

Gjorde en ytterligare provodling igår för att flytta över jordgubbarna till och i kant med köksträdgården. Får se om det här också funkar. Valde pallkragar bara för att få en klar avgränsning mot staket och gräsmatta. Kartongen skjuter under pallkragen med tio centimeter där jag lägger packad ensilage och lite matjord och sätter mina vita smultron.

Funderar att lägga till ytterligare en pallkrage och odla lite japansk kål nu när dagarna är korta.