Mer om branden i Duvslaget

Det är klart att det här med branden i Duvslaget är en historia som folk pratar om i Sollentuna.
Huset stod centralt i tillblivelsen av Edsvik och det är mängder av människor som nu blir lidande efter det illdåd som verkar vara anledningen till att huset nu är utbränt.
Enligt olika samstämmiga utsagor ska huset ha blivit antänt med flit. Sorgligt och förtvivlat för den som gjort det.
Filmaren Bosse Wanngård har lagt ut ett inslag om branden på YouTube.
Läs också Wanngårds blogg här

Midsommar med stuga och grillat och trevliga människor

midsommarhus på ängen i vädret

En sådan där kanonavslappnande midsommarkväll utan en massa krystade traditionstvång, ingen elektricitet, ingen TV, transistorradio för bakgrundsljud och så enkelt träbord i salen där rummet befolkades av människor som skapade trivseln. Sill, ägghalvor med kaviar, färskpotatis, matjes med gräddfil och gräslök, grillat av olika sorter, fruktsallad på olika meloner, jordgubbar granatäpplen, gröna äpplen och ananas.
Samtal!
Tack för att Ni generöst lät oss vara gäster i det stadsnära sommarhuset.

Pernilla Miljeteig och Jan Enfors

Linnés egen mångfald frapperar

Som jag berättat tidigare var vi i Linneträdgården i Uppsala häromdagen. Det är det närmaste man kan komma Linné tycker jag. Där finns stentrappan i bostadshuset som blivit nött och sliten av både Linné och hans föregångare Rudbeckius. Där finns instrument och anteckningar, kläder och i alla fall tidstypiska tapeter och där finns påsvikningen till fröer.



Men allra mest frapperande är odlingsbäddarna med dess storslagna mångfald.
Här hittar jag växter som inte finns med i Adonis Stenbrohultensis, dvs uppteckningen över vad fadern odlade på prästgården i Småland.
Några exempel är thaibasilika och holy basil.
Jag brukar säga att det mesta av det vi odlar idag tillhör hans århundrade, allt utom jordgubbar.
Men så är det smaken också, det är klart det skett en degenerering i smak genom århundradena och lnskan om så stor avkastning som möjligt.

Handmålad tepet efter mönster från 1700 tal. Den här tapeten är hämtad från en lägenhet rakt över gatan från Linnéträdgården och där bodde en av Linnés egna döttrar.

Mina bondbönor från Bunge som jag fick för några år sedan genom en ansvarig på POM har en helt annan smak än de jag får av kommersiellt modernt utsäde.
Jag ser fram emot att smaka årets potatis som jag får från SLU. Fem olika sorter som togs in från England av industrimannen från Nolhaga, Ahlströmer.

Brand i Duvslaget i natt

Det är inte mycket kvar av inredningen i Duvslaget. "Någon tallrik har väl klarat sig", berättade brandundersökarna innifrån den avspärrad fastigheten.

Det brann i natt i Sollentuna.
Föreningen Stallbackens vänners föreningslokal blev helt förstörd.
Stora värden har gått förlorade och det är en katastrof inte minst för de som hyrt lokalen av oss för planerade middagar och bemärkelsedagar.
Stallbackens vänner, där Tabberaset är ordförande, är en viktig plattform för kulturdebatten i Sollentuna och för diskussionerna om det nya samhälle som växer fram.
Vi har nu förlorat en mötesplats som stått central i föreningens verksamhet under decennier.
Innan föreningen gick in och renoverade huset var det ett kombinerad svin och hönshus tillhörande Edsbergsgodset.
Alldeles intill låg godsets duvslag.
Huset byggdes 1876.
Tidigt i morse sa kommunalrådet Torbjörn Rosdahl att huset ska byggas upp igen.
Anledningen till eldsvådan är ännu okänd.
Mer information om konsekvenserna av elden kommer så småningom att publiceras på föreningens hemsida.

Duvslaget är i det närmaste totalförstört.

Ajarn Sulak Sivaraksa - på nudelsoppa

Ajarn (betyder magister) Sulak Sivaraksa och hemma hos och med Tabberaset ikväll.

Det här är en man som vi borde känna namnet på. 300 000 svenskar åker till Thailand varje år - få bryr sig om landet, folket, kulturen, traditionerna. Isolerade av sitt sololjefilter når de inte ens en bråkdel av upplevelsen.
Vi pratade om det idag. Ajarn Sulak Sivaraksa är en av Siams viktigaste skriftställare och debattörer, inte alltid gillad, men lyssnad till högt upp i de högsta av hierarkier. Han kom hem till oss i sällskap av kommissionären i kommittén för mänskliga rättigheter Surasee Kosolnavin. Jag frågade vad som kommer att ske i Siam (han använder Siam om landet och Thai om språket, människorna och kulturen så som var brukligt före 1939).

Vi åt nudelsoppa på shanghajnudlar och med frikadeller på räkor och på fisk allt kryddat med ättika, lime, fisksås, socker och chilli.
Samtalet före, under och efter vår middag kretsade naturligtvis kring Ajarn Sulaks senaste arbeten och hans föreläsningar som han hållit i Sverige den här gången (han var i Arvidsjaur igår). Vi fick också del av underhandsinformation om läget i Siam genom Surasee Kosolnavin. Gästernas intresse fokuserades kring hur mycket vi svenskar håller reda på av händelseutvecklingen och jag kunde naturligtvis sorgligt meddela att tredje världen ligger så långt undan att svenskarna inte tycks bry sig. Jag berättade att jag EN enda gång blivit uppringd av media (SVT) och fått informera om Siam under senare år och då handlade det om kungen vars namn svenska journalister för övrigt inte ens kan uttala korrekt. Typiskt.

Vi har träffat Ajarn Sulak i stort sett varje tillfälle han varit i Sverige och genom Prayadh Kullapa, statsvetare, Thai, författarkollega och god vän. Ajarn Sulak är den sortens människa som har enkla lösningar på komplicerade problem och som anser att varje samhällsförändring måste ske parallellt med en förändring hos individen.
Professor Sivaraksa har inga fler föreläsningar att ge i Sverige den här gången utan tar tilfället att leva ett socialt liv en tid innan han åker tillbaka till Siam.
Vi är hedrade och lyckliga över hans besök hemma hos oss.

Allt är tillåtet utom jordgubbar

Vi gjorde regntur till Uppsala igår och jag har en del bilder därifrån MEN /djävla/ kameraanslutningssladden är på kontoret.
I trädgården växer det som Linné odlade och upptecknade.
Jag hänvisar ofta till Adonis Stenbrohultensis och odlar själv efter vad Linnés fader Nils odlade vid sin prästgård i Småland. Här odlas efter odlingslistorna Linné efterlämnade från sitt eget mångfaldsodlande, då med över 3000 växter i trädgården. Linneträdgården byggde han för undervisning.
Så fort jag hittar kabeln till kameran så kommer mer från Linnéträdgården som är världens äldsta botaniska trädgård.
Idag har vi vikt fröpåsar inspirerade av de som såldes på Linnémuseet och som ska vara efter samma vikning som en gång Linné gjorde dem till sina fröer.
Jag köpte det som fanns och det var magert, men ändå från Linnés trädgård, en Tagetes patula och en påse Rudbeckia latifolia. För sent att så, men håller till nästa år. (kanske provar ändå och sätter ut.)

Vik som Linné så här.
1. Ett A4 viks en efter långa mittlinjen
2. Vi den öppna kanten 1 cm och vik sedan ytterligare runt 1 cm

3. Lägg det senast vikta mot bordsskivan och mät ut kvadraten i båda ändarna. Dela kvadraten diagonalt åt båda håll. Vik ner den ena bakåt och den andra framåt.
4. Lås påsen genom att vika in flikarna under stadkanten.
(plåtat med telefonen)

Revansch - Edsbacka Bistro

Illustrationen ska inte tas som intäkt för den ansenliga summa vi lägger på vårt eget välmående varje fredag utan är helt enkelt en reservbild för oxkinden som jag glömde fotografera,

Vi masade oss iväg i regnet till vår traditionella fredagslunch. Jag hade oxkinden för mina ögon och tänkte att, visst där går skiljelinjen.
Det var det bästa jag ätit på Bistron någonsin!
Alla övriga tog biff med lök, simplare, men bättre än tidigare.
Undrar om ojämnheten har med vem som står vid spisen att göra?
Det håller inte.