Hemma i chillihettan

Rodjana serverade en liten, liten hårt dinkelmacka med ishavsrom, rödlök och ansjovis.
Sedan behövde vi chillihetta. Har inte ätit stark mat sedan i onsdags och det är alldeles för länge för en som är beroende. Då var det en riktig somtam med fementerade, mortlade, risfältskrabbor (sötvattenskrabbor, "Po Kem" =salta krabbor).
Idag åt vi lunch på Stinsen utanför Agassi, mikrad mat för annat än knappt ätlig mat går inte att få i detta norra storstockholms näst största köpcentrum vilket är påvert. Med knappt ätligt menar jag att det hygiensikt är OK, man dör inte. Nu var det begynnande snöstorm utanför och orken tröt efter att ha jagat och köpt vinterskor åt två tjejer, mössor och vantar och lite till grabben. Utmattade och hungriga satte vi oss ner med en vegetarisk paj, en thailändska (nåja) kycklingspett med tomatiserad bulgur, en lasagne och en räkmacka. Bukfyllan satt i tills nyligen då vi delade en Jam wunzen gong, en varm sallad på glasnudlar med bladselleri, lök, räkor och rostad chilli.
Nu har hettan hunnit lägga sig, men vi märker fortfarande att vi ätit och det är fantastiskt. Tänk vilken utvecklad asiatisk snabbmat i jämförelse med det mikrade till lunch i Sverige 2008.