Svenska fläsket och den vackra orkidéen

I Thailand är aldrig fläsket rimmat.
Det är det som är skillnaden se. I smak.
Längtan.
För så är det att den svenska smaken har lika stor lockelse för identiteten för mig som den thailändska för Rodjana. Så lånar vi identiteter av varandra, lockar, njuter, smakar, leker. Men vi äger inte varandras.
Det första jag gör när jag är hemma är att skaffa ett riktigt salt sidfläsk.
Ën bit långsteker vi timme ut och timme in i prick 100 grader och öser varje kvart.
En bit snabbsteker vi i tjocka skivor i gjutjärnspannan och äter under tiden.
Den i ugnen är med alla asiatiska sojor,kryddor, örter och doftar ingefära.
De på spisen är rakt på utan krusiduller. Långsamt knaprigt.
Jag blir nöjd efter några smakbitar och kan plötsligt inte hålla mig. Tar en bit stekfläsk, en gott stycke jasminris som bestrukits med en het nam prig goong, en blandning av räkor, lök, vitlök, chili.
Så dansar och möts vi i smaken, enkelt och vansinnigt spännande odramatiskt.
Med hem som alltid, ett knippe orkidéer i olika färger - känns som att ta med sig en bit av solen.

Shopping, 30 kg = 3000 THB och specialiteter för närmaste månaderna